Aftonbladet – 15 oktober 1856, sida 1

få någon kännedom. om Paris; det är i sir ordning. Vi uppehöllo oss der så kort förli det år, och du var då så sjuk, att du knap kunde bilda dig någon föreställning om stäl. let. Efter ett kort eftersinnande, liksom om han med sig sjelf ng om någon punkt tillade han: Ehuru London hycket underlägset, är Paris likväl ett ställe, der man på ganska angenämt sätt kan passera några veckor; der finnas åtskilliga aker, som äro värda att ses, Champs Elystes till exempel, ehuru icke att jemföra med Hyde Park. Men denna första Maj var bestämd att bli en anmärkningsvärd dag för sir John. Resultatet af hans jemförelse af de tvenne stora städerna kom aldrig till allmänhetens kunskap, ty han blef afbruten deraf, att hans betjevt John underrättade honom om, det en erson der nere önskade tala med sir John. varifrån var han? Karlen hade nämt doktor Antonios namn, och John tyckte att han såg ut som en hästhandlare. En bästhandlare! utropade baroneten, och han sprang utför trappan med en hastighet, som skulle hedrat ungdomligare ben än hans. Hvar och en i sir Johns predikament, hvar och en, mena vi, som, van vid en daglig promenad till häst, i nära en månads tid Va rit i saknad af-sin favoritmotion, skall lätt fatta, att blotta nämnandet af en hästhandlare ljöd lika ljufligt för sir Johns öron som sorandet af vatten för en törstig vandrare. Han nade efter hvarandra fått sig tillsända från Nizza tvenne hästar, af hvilka man snart ee att den första var halt, den andra å kränglig, att den var alldeles oregerlig; ch resultatet hade blifvit, att han i förtviflan fstått från att rida. Karlen befanns verkligen vara n hästhandare, på väg till Genua med hästar till föräljning, ypperliga djur, bestie magnifiche, som I