Aftonbladet – 14 oktober 1856, sida 2

tande palmträd gifva Bordigherahöjden! Mar kurde tro sig vara i mindre Asiea, sade Lucy. Det var i sanning en herrlig utsigt. Midtför låg det omätliga hafvet, stilla som en spegel och prunkands med alla färgekiftningarne afen dufvohals, klart grönt, mörk purpur; bitamölsblått, mörkt stålblått; det glittrade i solen som diamanter, här krusande sig till ett spetslikt nät af anöhvitt skum. Mot denna klara förgrukd framstår pittoreskt en grupp af fickare med 1öda mössor och röda bälten hvilka draga upp siva nät till stranden hö. jande vid hvarje dragning en klagande st f. som mildrad återsändes af bergens eko. Til höger ledes ögat af den silfverlika vä en. S slingrar sig emellan spridda boningar elle som por af orangeellar palmträd, till Bordi NR den, en stor smaragdlik höjd. h ; gheraudborisonten, till fe id, hvilken begränsar hvalfisk formen liknande en höilande. : som gömt sitt stora hufvud-ibölgran. Jr har ni på en liten fläck, tjusande öda Gr hvarje nyans af grönt som kan röjda ögat, från den blekgröna oliven till cypressen med dess mörka löfverk, af vilken här och der en enslig skildtvakt höjer t!g högt öfver de andra. Klasar af fjäderlika palmträd, hvilkas kronor bestrålas af solen, under det att den nedre delen förblifver i skuggan, utbreda sina yfviga grenar, liknande krigares hjelmprydnad , på öfversta toppen, hvarest den fina silbouetten af kyrkans tornspira skarpt tecknar sig mot den mölnfria himlen. Hafskusten åt öster till drager sig med en behagfull böjning inåt landet, kröker sig derefter sakta åt söder och smälter småningom tillsammans med det fjerran bafvet. Tre uddar utskjuta från denna halfmåne, hvilken så kärleksfullt mottager i sin famn en vidsträckt rymd af de trötta vågorna; tre uddar af olika; form och färg, liggande den ena bakom den