BANVARFARE Från Bombay skrifves den 29 Augusti bland annat följande: Ryktet om den länge omta!ta expeditionen mot Persien uppdyker på nytt, och denna gången ganska välgrundadt. Alltsedan Herat föll i prins Jussuf:s händer, måste persiska bofvets hållning väcka misstoende. Om staden blef tagen sf persiska trupper eller ej, vet man med säkerhet icke ännu i dag. Säkert är att i stadens närhet lögrar en stor peraisk truppstyrka, ögonskenigen i afsigt att antingen med våld eller unierbandling bemästiga sig densamrna. Då emellertid schacken i fördraget med England 1853 förpliktat sig att icke någonsin med sitt område införlifva Herat; har nu engelsk-indiska centralregeringen utfärdat sina instruktioner, och man sysselsätter sig för närvarande här att förbereda allt till ett eventuelt anfall på persiska kusten. Mindre än 15,000 man san knappast förslå, och man utväljer denna styrka ur armåerna i alla tre presidentskapen. Kanske schacken vid underrättelse besinnar sig. Under det senaste kriget var det Ryssiand, såsom säkert ännu hvar och en påminser sig, som ständigt uppeggade honom, -— Enligt en underrättelse ifrån Kabul, skulle serserna redan hafva stormat Herat med 1500 mans förlust. Andra underrättelser känna dock ännu intet till derom. Enligt af asiatiska sällskapet anstälda undereök:ingar af Himalayekedjan, skull: det högata berget derstädes, och säledez på hela jorden, vara Kanchinjinga, 28,156 fot öfver nafsyten och med en spets som stiger änds ill 29,002 fot. Davalsgiri är 26,226 fot högt.