Aftonbladet – 10 oktober 1856, sida 3

Hamburg den 9 Okt. kl. 9, 30 f. m. övligst underrättelser från heapel af den 25 ande konungen i en egeshåndig skrifvelse til ejsar Napeleen och dro ining Vietoris för: uiert sig vilja till en pariserkonfereus göra orddrisoden rörande es amnesti ech organiska reformer. BLANDADE ÄMNEN. — En svensk ambassad i Moskwa på 1606islet. Som ett motstycke till de nyss försigsåogna kröningshögtidligheterna meddelar signaturen W—1t i Posttidningen följande utdrag ur den i Palmstöldska samlingarne förvarade relation om svenska cgaternas intåg i Moskwa den 18 Febr. 1662 efter reden i Cardis: KI. 10 på dagen absades K. M:ts gesandter ait ie måtte fara in i staden. Dem voro till mötes ände czarens slädar, och prestafverne förväntade att sesandterne måtte rycka in till dem uti dessa slälar, men detta tillbåd slogo svenskarne platt af, föravnande att prestafverna borde komma till dem såsom af czaren skickade, till att dem undfå och bevisa vyrdno. Parterne ryckte nu hvarandra närmare, då en grofver och illa afrättader ryss kom, som icke visste myssa af: thenne ankundigade att prestafverne Kaees Boratinskoy och Diakeå Traffimewitz voro erbödige att dem undfå, så snart man hade på båda sidor tillika stigit ur slädorne. Der hade man nu :tt se, huru ryssen knekade och drog foten nu ur, nu ister in i slädan förrän han omsider kom här ut. Efter affården, som länge uppehölls af hästombyte, inlände man slutligen mot staden, der Trubetskoy ned 4000 bojarer voro uppställde med fanor och pusor, på det bästa utstofferade, skinande af gyllene och silfverstycken samt i sidentygsrockar, brämade med dyrbara foder. Hästarne, hvilka eljest sköna voro, hade de utputsat, och en del behängdt halsarne med stora silfverringar, vridne ledvis khopflätade, hvil xet icke litet skramlade. Tyska krigsfolket, utgörande trupp, jemte ofvanbemälde bojarer, defilerad aodan för undan, så snart gesandterne några fanor örbifarit, och således fortfor immerfort, intill den -tadsdelen Biellogorod, hvarefter de åter uppställde sig i postäre uti förstaden Biellogorod, der gesandterne togo in. Med pipor, trumpeter och pukor var intet upphörande. Fotfolket var dock intet i gevär, emedan deras officerare impetrerat att de måtte afföras för regnvädrets skull, som varade hela dagen .genom. Sedan K. M:ts gesandter kommit i sit qvarter nära slottet, satte de sig alla i bredd vid vordsändan, och prestafrerne på särskilta bänkar, dö ur czarens kök. serverades några kannor öl, hallonmjöd och kirsedrank, och som kökemästaren hade ur czarens skatt en röd sammetskjol med soblar fodrad. höll han intet litet af sig. Vid middagstiden komno tre prestafver uti sina bunte, med guld och peror besatte rockar och höga räfskinnsmysser, medbringande czarens slädor för legaterne och en hop ridhästar för sviten. Prestafverna ville att de medörde presenterna skulle föras främst uti processen, men legaterna svarade att det förvämre rummet vore särmare till deras egne personer och att de intet vehöfde här lära hvad respekt de böra gifva deras vådigste konung. Ifrån qvarteret allt intill slottet stodo på ömse sidor af gatorna Strelitzar så tjock: vå hvarandra som de kunde, skyldrande gevär och bärande 70 fanor, bärande hvarje sina särdeles livreer Gesandterne fördes genom en kyrka, den väg son christlige potentaters gesandter uti audiens, till skilnad från persianer, turkar och tartarer, föras, mot:og0o8 af en stolrick och en diaker vid dörren af för :slen, der diaker, goster och slikt folk voro samlade. Vid sudiensen blefvo de anhållne af tvenne bojarer som affordrade gesandten marskalkstafven, hvaröfver ior ordvexling uppstod. Då deinträdde för thronen. opades med Ungestim att de skulle taga hattarnr 8. Gesandterna svarade sig väl veta när tid dertill sure, stannades och tagandes sina hattar af 10 steg såra czaren, då Cancellarius Lapuchin anmälde dem bvarpå hr Bengt Horn begynte sin proposition utanll, öfver hvilket ryssarne hviskade och sig förundra !e. Derpå reste sig czaren och frågade efter H. M. Svenska Konungens helsa. Sedan tillstaddes handyssningen. Nu uppläste gesandten sitt kreditiv hvarefter czacen lät befalla en bänk, som ryckte: ärmare intill honom, hvaruppå gesandterna satte :g och betäckte sina hufvuden. Derpå afiäste Can:ellarien K. M:ts presenter jemte legaternes, vid hvil2s förbidragande de stodo upp in reverentiam. Der fier admitterades 34 af sviten till czarens hand. ågandes denne likaså efter deras helso. Sist annälde Cancellarius att czaren ville låta K. M:ts kreutiv öfversättas och vissa bojarer för konferenserna mna. Czaren var af medelmåttig korpulent staty. old och from uti anletet; han satt uppå en upphöjå örgyld thron, likasom ett beläte, styfver af gyllenc ch med allehanda ädla perlor och stenar besatta läder. Uppå hufvudet bar han en diamantkrona ofvan en liten sobelmössa, om halsen cn ked med sorset. Å högra sidan stod knesen Godenicowisch, vilken höll czarens hand, då han henne framräckte stt kyssas. Å vensira sidan stod hanssvärfar. Dessutom tvenne kneser i hvita damastkjortlar, fodraie med hermelin, loskinsmössor och hvita stöflor. sållande på axlarne yxor i halfmåceform med silfverskaft. Bojarerne suto barhufrade rundt kring sa en och stodo alla upp, då gesandterne afgingo, bviliet de vid ingen annan audiens tillförene gjort. Då rerrarne hemfarit, frågade dem prestafverne om d: au sett czarens klara ögon. De jakade och vorc uöjde, att han dem betett eit blidt och vänligt aniete, kunde dock ej annat än ressentera den affront, om för deras dörr skedd var beträffande siafven. Då nu förkunnades att knes Proseroffsky å ezarent vägnar skulle traktera dem med middag, begärdes stt honom måtte bevisas ära. Legaterne sva:ade. att hos dem vore brukligt att göra gäster och rämmsnåe all ära, de voro här endast gäster och borde af de czariskeblifva ärade. Sedan bemalte knes sid tråpporne af svenske marskalken blifvit mottagen och förd till matsalen, läste han af en rulla sig vars kommen att traktera Kongl. Maj:ts gesandter ur h. czariska maj:ts kök och källare, lät så duka bordet med czarens duk, en tall.ik med ett par knifvar för caput le.ationis och en tallrik för sig, jemte tvenae små förgylda krus. Rätterna nödgade han strax till bordet. Bengt Horn tog med fit ip ena bordsändan allena, men som knesen icke efter sin önskan derinvid fick plats, ville han icke sitta emot secundum legatum, utan flyttade sin bänk utom bordet och åt utan tallrik, den Horn sköt åt sidan. De andra prestafverne voro ej sena taga sin plats in, men legaterne sadt, att de först allena tagit bordet in, och skulle dem ock först ackemmoderas. Förr än vågon beta åts, lät knesen gifva sig en förgyld skäl, och sedan han talt för sin czars skål, skyndade han sig med röd mjöd samma fylla och förckomma Kongl. Maj:ts skål, till hvars drick nde han hade hvita skålar med hvitt mjöd i förråd. Czaput legationis bjöd knesen hafva fördrag, tills man medelst translatorer förnummlit hvad skål han druckit, protesterade mot det sjelfviska tilltaget, och lät gifva sig en annan gyllene skål och drack med de svenske berrarne K. M:tis skål. Traktamenterne bestodo för öfrigt af 88 rätter allebanda fisk och bakelse, serverade å silfverfat, och derjemte 12 fat insy!tade frukter, hvilka framburos å tenn. Dryckerze voro spanskt vin, öl mjöd och bränvin, hvilka bragtes i 50 kärl. Ehuru alla 88 rätter på en gång bragtes å bordet, räcite maltiden icke ifver en timma, hvarmed ryssarne gingo deras färde V Ira audiensen, efter mål