tor Antonio till svar med tämmelig vidlyftighet anhöll om ursäkt att ban på en så oläglig timma besvärade sir John. Baroneten förklarade, då ban hörde detta, att han alltid var till doktor Antonios tjenst, och bad honom sitta ned. Härpå töljde sirliga bugningar samt derefter en skärmytsling angående hvilkendera som skulle taga plats först, en svårighet, som afgjordes derigenom att de båda herrarne satte sig på samma gång. Det är min angenäma plikt, började doktorn i en tämmeligen högtrafvande. ton, matt meddela förträffliga underrättelser om vår intressanta patient. Miss Davenne är ovanligt rask denna morgon., Det gläder mig att höra er säga dettan, svarade sir Iobn, med stor nedlåtenhet, vehurn jag knapt kunde vänta annat, då jag besinner all den skicklighet och uppmärksamhet ni visat vid behandlingen af miss Davenne.v Antonio ville säga något för att undanbedja sig komplimenter. Nej, nej!, fortfor sir John, ni måste tillåta mig att säga detta. Jag inser vidden af mina förbindelser och värdet af er tid, och jag skall göra mitt bästa att visa att jag vet att inse båda delarne.n Amnar denne Don Magnifico att betala mig för mina samtal i botanik oon mina gitarrlektioner? tänkte Antonio, och vid denna tanke förmörkades hans panna, och ban svarade kort ni uppskattar för högt så väl vidden af edra förbindeiser som värdet af min tid; i synnerhet denna tid af året, då lyckligtvis sä få inom församlingen äro sjuka, är min tid föga dyrbar. Kanhända jag gör rättast, för undvikande af något slags framtida missförstånd, ati med ens underrätta er om att nio utaf tio af mina besök icke äro ett betrakta som läkarebesök, och följaktligen icke kunna lagas i beräkning då fråga blir om läkarearfvode.n (Ferts.)