lrat. De öfriga makterna påyrka att saken måtte blifva understäld pariserkongressen och genorn densamma safgjord. SCHWEIZ. Till Frankfurter Postzeitung skrifves från Bern den 29 September: För att rättfärdiga upphäfvandet af bourgeoisiförvaltningen i Neufchatel, har dervarande statsråd i sitt memorial till. stora rådet synnerligen framhållit, att bourgeoisirådet på rojalisternas reqvisition utan protest skickat till dem i slottet vin, bröd och ost; att det vidare hade utan protest jnqvarterad insurgenterna i boningar, som det egde; att det slutligen öfverlemnat den i dess såld stående pompierkåren åt hr de Pourtalås. Statsrådet hyste den åsigten, att det varit bourgeoisiens plikt att öppet förklara sig emot upproret och göra allt möjligt för återställandet af lagens välde. Ehuru statsrådet Hu:: berts ganska utförliga berättelse till stora rådet uppgifver, att insurrektionen haft utgreningar i Berlin och att den derifrån erhållit sin impuls, hafva likväl icke bevisen för detta påstående hittills blifvit framlagda. Den adress, hvari kantonen Neufchatels stora råd tackar förbundsrådet för dess åtgärder till upprorets qväsande, är af följ. lydelse: Neufchatel den 27 Sept. 1856. Neufchatelska republikens stora råd församlar sig för första gången efter de tilldragelser, som oroat och med blod fläckat kantonen, och dess första känsla var tacksamhet för förbundsrådet, som lemnade en hotad medlem af förbundet ett så aktningsbjudande och kraftigt bistånd, och för hela förbundsförsamlingen, hvars deltagande visade sig på ett så lifligt och omedelbart sätt. Stora rådet tvekar icke heller att förklara sig vara en tolk för det ofantligt öfvervägande flertalet af Neufchatels invånare, då det tackar förbundet för den verkligen edsförbundsmessiga och beslutsamma hållning, som det genast vid första underrättelsen om upproret antog. Icke blott en kantons oberoende, utan äfven edsförbundets fanas ära var hötad; detta bafven j likasom vi insett, och vi äro lyckliga att hafva det medvetandet, att vi uppfyllt våra plikter emoi Schweiz, som det är vår stolthet att tillhöra. Hvilka än de särskilta former varit, under hvilka Neufchatelsvar förbundet med Schweiz, så har det alltid visat, att Schweiz var dess äkta och enda fädernesland. Hvarje politisk period har närmare tillknutit dessa band, ända till det ögonblick, då det äntligen år 1848 proklamerade sitt oberoende och fritt från alla främmande band intog sin plats i edsförbundet. Från den tiden tillhörde i våra ögon våra fordna förhållanden till en främmande makt historien; vi hafva sedan känt blott en statsrätt, nemligen Schweiz, och alla anspråk, som hade till syfte att återställa den af folket 1848 omstörtade ordning, tillbakavisade vi och skola alltid tillbakavisa dem, liksom ock förbundet skall göra i kraft af den rätt, som hvarje folk eger att välja den form för regeringen, som bäst emotsvarar dess seder och dess fördel. Må vi hoppas att det ursinniga septemberföretaget skall vara det sista och att vissa menniskor äntligen skola begripa, att man icke kan återställa det förflutna, och att ett folk som ernått oberoendet lika litet kan föras tillbaka, som man kan återföra en till mogen ålder kommen menniska till barnaåldern. Varen öfvertygade, att Neufchatel skall visa sig värdigt det deltagande, som förbundet bevisat det, och att det skall begagna segern för att förverkliga de framsteg i det demokratiska lif, som tillhör hela Schweiz. AA stora rådets vägnar: Eugen Huguenin, president. Alfred Dubois, 4. Ribau, sekreterare. Stora rådet i Neufchatel har beslutat att tili de olika republikanska platserna inom kantopen fördela alla vapen, sota förut förvarats på slottet i Neufchatel. Tillika har det beslutat att afväpna de rojalistiska kommunerna. Numera hållas icke mer än 32 af de upproriske häktade. De hafva samtligen undertecknat en tacksägelse för den goda behandling de fått röna under sin fängelsetid. SPANIEN. ODonnel vidtager sedan några dagar ganska alvarsamma försigtighetsmått, talrika förändringar hafva skett inom armåbetälet, flera officerare hafva blifvit arresterade, och stabsoffieerare, som äro ODonnel personligen -tillgifna, hafva blifvit satta i spetsen för bataljonerna och regementena. Vidare hafva officerare af alla grader, som den 14 Juli icke stält sig till myndigheternas disposition, äfvensom alla, som icke bafva familjer eller fast egendom i hufvudstaden, erhållit befallning att lemna Madrid och välja en vistelseort, som ligger åtminstone 10 svenska mil från Madrid och 5 mil från medelhafsbanan. De arresterade officerarne hade sökt uppreta trupperna mot ODonnel, och man befarade att snart blodiga strider skulle utbryta bland trupperna sinsemellan, ty upphetsningar fattas :;cke. Sinnesstämningen skall vara så retad, att man betviflar om en stor militärmanöver, som tillämnas vid Carabanchell, skall kunna försiggå. Drottningen skulle vid den med generalkaptens fälttecken och infanteriete nys hufvudbonad rida utefter fronten. — NoveJades berättar att Mon blifvit utnämd till sändebud i Rom. Epoca säger att denna utnämning är ätmivstone beslutad. Ministerrådet hade bestämt Cardenas till generaldirektör för kolonialangelägenheterna, nen måste beqväma sig att lemna posten åt palatsets kandidat Possada Herrera. — I Torreviejas saliner har man upptäckt undereslet af embetsraännen; i Cadix hafva en mängd havannacigarrer, som voro bestämda för koaungen, försvunnit. — Till alla provinsgu vernörer skall bemligt meddelande ha blifvit afsändt angående ett af ministerrådet fattadt beslut att upphäfva seqvestern på drottning Kristinas gods; men i den officiella tidningen har intet tillkännagifvande derom varit syn-ligt. — Enligt en telegrafdepesch från Madrid af d. 30 Sept. skall spanska regeringen sända en eskader om 210 kanoner till MedelI hafvet. I ett bref från Madrid af den 28 Sept. till Independance Belge försäkras att inom palatset sakerna helt och hållet vändt sig. Kejsår Napoleon skall i ett långt egenhändigt bref hafva gifvit drottning Isabella åtskilliga