Aftonbladet – 8 oktober 1856, sida 3

Article Image
hvilken af manualerna orgelspelåren behagar. .Barkers pneumätiska häftyg har blifvit användt till aflägsnande af den ovanliga tyngden hos stämpartier na; genom denna tilltr : fr det stora instru-: mentet så lättspeladt, u.. iwau kan utföra de hastigaste tonlopp derpå lika ledigt och obehindradt som på ett piano. ? Instrumentet är lika utmärkt genom ljufheten och mångfalden af sitt tonförråd, som genom sin tonstyrka; hvar egenskap bos detsamma har blifvit bragt till den högsta fullkomlighet. Vissa stämmor, som bära namn af särskilta instrumenter, likna dessa så nära i verkan, att man, vid lyssnandet på dem, lätt nog tror orgeln vara ackompagnerad af dylika instrumenter. Verkets yttre eger sin särskilta märkvärdighet. Då domkyrkan i Murcia befinnes uppförd i dess olika byggnadstiders särskilta stil, och orgelverkets plats är sådan, att det måste visa två fasader, en åt kyrkans äldre och en åt dess nyare insida, så har det fått en götisk fasad och en i renässansstil. En annan egenhet härrörer från den vid spanska orgelbyggeriet af ålder häfdvunna seden, att låta fyra stora flockar af pipor skjuta ut horisontalt ifrån fasaden, omedelbart inunder de lodräta frontpiporna. Intet spanskt orgelverk anses fullständigt utan en dylik anordning. Men som ett prof på de belgiska orgelbyggarnes estetiska förmåga, har detta besynnerliga vilkor här blifvit uppfyldt så, att det förhöjer i stället för att störa det helas intryck, hvilket är storartadt och vördnadsbjudande. Inom få dagar tros detta jätteverk vara på väg till sin bestämmelseort, der det utan tvifvel kommer att uppskattas lika högt som i sin hembygd, och att om möjligt föröka sina tillverkares välförvärfvade rykte, oaktadt de redan förut räknas bland de främsta i sitt yrke. Till denna skildring i Times 8ro vi i tillfälle att lägga en för Sverge intressant upplysning, nemligen den, att sjelfva ledaren vid utförandet af det i det engelska bladet så högt prisade mästerverket, är en ung svensk, hr P. L. Akerman, hvilken, efter att hafva med utmärkelse genomgått teknologiska institutet och af musikaliska akademien fått högsta vitsordet i orgelbyggeriexamen, reste för några år sedan utrikes som stipendiat, för att fullkomna sig i sin konst, och är för närvarande anstäld i Brässel hos förutnämde hrr Merklin et Schätze, i egenskap af deras förste verkmästare. — Giftermål på lotteri. Såsom man måhända erinrar sig, inbjöd en ung franska förliden vinter till ett lotteri, hvaruti deltagarne genom att taga latsedlar å 1000 francs stycket, kunde erhålla hopp om, att icke blott komma i besittmng af nämde dam, utan äfven af samtliga insatser till ett belopp af en half million francs. Enligt le Nord har lotteriet nyligen. blifvit draget i Paris i närvaro af en notarie och en mängd vittnen. Det lyckliga numret var 499 och egaren af detsamma en tunesisk general, som skyndade att lyfta beloppet för de sålda lottsedlarne och gifta sig med den sköna damen, som hvarken af turbanen, skägget, religionen eller harem lät afskräcka sig från att följa sin man till Tunis.

8 oktober 1856, sida 3

Thumbnail