Aftonbladet – 8 oktober 1856, sida 1

Tack! Jag önskar då att få veta, huru en öfverlägsen man, som ni... Antonio började skratta högt. . Åhja, sade Lucy, afbrytande sig, ni kan skratta så mycket ni behagar, men ni är en öfverlägsen man, ni vet att ni är det.n Om icke mera än en någorlunda god uppfostran och bildning erfordras för att vara hvad ni behagar kalla en öfverlägsen man, så kan jeg i sanning vara stolt öfver mitt fädernesland. Är det er mening att säga, att det finnes många liknande er 1 ert fädernesland? Talar ni allvar ? frågade Antonio. Ni betraktar således Italien som ett konungarike för blinda, hvarest den enögde är konung. Tro mig, bästa fröken, ni kan finnamånga vida utmärktare än jag, hvilka både lefva jemförelsevis oanvända och okända. — Ni kan icke anax, fortsatte hany hvilken mängd af herrliga anlag, krafter och ädla sträfvanden bortödas, af brist på utrymme och luft, i denna stora pneumatiska maskin, på kartan öfver Europa betecknad som Italien. Ett moln af djup sorgsenhet beskuggade hans venligen ljusa och lugna anlete. Lucy kände deltagande för honom och iakttog tystNå välp, sade Antonio, med en behagfull rörelse af hufvudet åt ena sidan, som om han bortkastat en tyngd, vill ni fortsätta? Niundrade hur en öfverlägsen man som jag — kunde nedlåta sig att spela guitarr; var det så ni m-nade? O nej, nej! — kunde lefva i en liten osnsenlig by, som denna, bland groft bondfolk.s Groft bondfolk ls upprepade italienaren; jag ber om ursäkt att jag ånyo afbryter er, men jag kan inte lida att höra den mildaste folkstam på jorden så oriktigt bedömas. Kalla dem okunniga, vidskepliga, hvad som helst,