Aftonbladet – 8 oktober 1856, sida 1

vande varelser, som andas, dricka och hvad imer? äta kanhända, och hon skrattade. i sHvarföre icke ? sade Antonio med sitt lugna halft sarkastiska småleende. Det tyckes sor I om ni; af alla de blommor, som pryda: jor: j den, endast ville tillerkänna unga fruntimmer privilegiet att äta ostron och :halfstökts biffstekar. Men tillåt mig nämna för er. at I några af edra rivaler i trädgårdarne verkli gen förtära fasta födoämnen. I Ahj doktor Antoniol utropade hon skrat. I tande, hväd menar ni?, Jag talar på allvär sade han. Dioncea. vanligen kallad Venus flugfängaren, är för. sedd med ludna taggiga blad. Då en insekt vidrör bladet, sammansluter bladet sig liksom en hand som sammanknyter sig, håller qvar sitt rof och öppnar sig icke förr än insekter är förtärd. an har till och Med gjort ex. padment att föda Dioncea med må bitar rått Ott I RBått kött!s upprepade Lucy med i Ja verkligen rått kött! ped bladen Jim. I i manslöto sig på samma sätt, och då de åter öppnade sig, var köttet försvunnet — uppär i tet. Afskyvärda Dionceal utropade Lucy, jå la aldrig mer ha någon sådan i min träd. gård. En blomma som äter rått kött! Den kunde lika gerna vara en menniskoäterska., Doktor Antonios afsigt hade från början varit icke att undervisa, utan endast att förse sin unga, vid sängen fjettrade patient med de små förströelser, som han kunde göra tillgängliga för henne. Hennes fattningsförmåga och örgirighet förde Konomt likväl längre on han Hat, och slutligen ända derhän, att han regeibundet infann sig för att gifva henne lektioner i botanik, hvilka ofta slutades dermed att han tiedskref ett samrmanäras af deras sam tal åt den tacksamma lärjungen, På detta sätt