Aftonbladet – 6 oktober 1856, sida 3

7 AM ER BJ IILA ARINART AR BUTLER FEELS TUTU Tysklands katolska förering, beslöts bland annat upprättandet af ett rent katolskt universitet.för Österrike och Preussen uti staden Salzburg. SCHWEIZ. En telegrafdepesch till Hamburger Nachrichten har följande lydelse: Bern d. 1 Okt. Neufchatels stora råd har med 48 röster mot 31 upphäft bourgeoisien, infört ett municipalitet, beslutat afsätta skyldige embetsmän och utesluta skyldige andlige från kyrkotjensten, voterat hederssablar åt Denzler och Girard. En annan telegrafdepesch i samma blad från Frankfurt innehåller, att Frankfurter Journal förmäler, det jäsning råder i Waadtland. För neufchatelerfrågans utgång i nationalrådet den 26 September hafva vi redan redogjort. Senaste posten gifver emellertid näräre upplysningar om detaljerna af saken, hvilka vi här i Korthet sammanfatta. General Dufour, referent inför nationalrådet af utskottets betänkande, föreslog, att schweiziska edsförbundets förbundsförsämling med afseende på fö-bundsrådets bådskap af den 23 September : i fråga om upproret i Neufchatel motte besluta, att 1:o de neufchatelare, som af egen kraft upprätthållit kantönens republikanska författning och : derigenom hela edsförbundets integritet, hafva gjort sig väl törtjenta af fäderneslandet; 2:o det åf förbundsrådet i denna angelägenhet iakttagna förfaringssätt gillas och förbundsrådet uppmanas att framgå på den väg, som det redan valt. Hr v. Gonzenbach, representant för Berns patricier, förklarade sig för detta förslag i allt, utom i fråga om att förbundsrådet icke: skulle taga: initiativet till underhandlingar i frågan. Han önskade att förbundsrådet skulle taga detta ivitiativ och framstälde fördenskull ett amendement, innefattande att förbundsrådet skulle söka utverka hos Preussen och de öfriga störmakterna, att Neufchatels oberoende blefve erkänt. Han ansåg nemligen, att mai derigenom skulle förebygga, att hundratals personer blefve förda inför assisdomstolen; i synnerhet ville han bespara en man (Pourtales-Steiger), hvilkens närmaste granne han i åratal varit, detta. Härvid utropade talaren: Tton icke, mine herrar, att däliga motiver ledt honom. Honom bestämde en skrupulös uppfattning af den ed; som han för 40 år sedån svurit sin konung, och från hvilken hän sedän aldrig blifvit? löst.s Derjemte; påstod talaren, är grefve Pourtales :en äf de dygdigäste män och hans hjerta klappar varmåre för Schweiz, än man tror: Mankunde fråga hans omgifning och-de fattiga, hvilkas välgörare han varit. Talaren kunde ej förlika :ig med att tukthusjackan skulle betäcka ctt så tdelt hjerta. Matthey från Neufchatel erinrade att rättvisan och mildheten hade hvar sin tid, och dr Escher, som aktade vänskapens röst från hr v. Gonzenbach, anmärkte, att här var icke frågan om tuktkusjackan skulle betäcka ett så ädelt hjerta, utan om hvem som var skulden till de olyckliga tilldragelserna. Sedan åtskilliga andra talare yttrat sig; återtog v. Gonzenbach sitt arhendement, och utskottets förslag godkändes. Den 27 September afslöts förbundsförsamlingen sin session, sedati den förehaft ett par jernvägsfrågor: SPANIEN. Lagförslaget angående statsrådet skall nu vara utarbetadt och färdigt att föreläggas regeringen. Det skall bestämma ledamöternas antal till 33, deraf en sjettedel skall kunna invändas såsom diplomater vid de främmande hofven. — Epoca talar nu om ännu en fäktning, som spaniorerna skola baft mot riffmorerna i Afrika. Den skulle ha förefallit d. 24 Augusti; således före Melilla-affären. Nämde dag hade en bark med 42 riffinorer visat sig utanför Alhucemas, en spansk garisonsplats på afrikanska kusten: Då barken tycktes utmana till strid, hade kommendanten låtit gifva eld på densamma, hvarpå den efter 2 timmars sxKjutning blef äntrad af ett antal spanska frivilliga, hvilka nedhöggo hvarenda man om bord: Spahidrernå hade dervid 2 döda och 10 sårade. Dekretet om inställningen af kyrkogodsens försäljning saknar hela den vidlyftiga inledningyshvari ministeren ville motivera detsam: mas Drottningen skulle nemligen ha förkla: rat att hon ville inställa äf-en säljningen af de gods; som tillhöra kommuner geh fromma stiftelsår. Då ODonnel en dag kom till slottet för-att få företräde hos årottningen, vägrades honom detta, emedan! hon skulle vara opasslig. En halftimma derefter emottog hon likväl:marskalk Concha. — Marskalk Narvaez skall nu hafva emottagit sitt pass för återresan till Madrid. ITALIEN. Från Turin skrifves den 26 September, att man anser kamrarne icke komma : att sammanträda förr än den 2 Januari nästa år. — Fruktansvärda regnskurar hade i itskilliga trakter: af landet gjort stor skada och bland annat bortfört ett stort stycke af landsvägen från Doria till Prats; samt lemnat blott ett enda af de viddensamma befintliga husen qvårstående, Moniteur de VArmåee förmäler: Till följd af konferensen i Florens mellan storhertigen af Toskana, grefven af Trapani, broder till konungen iNeapel, kardinal Antonelli och grefve Colloredö, hat krigsministern general Fartna anbefält inru!lering af 4000 frivilliga, hviket också skett utan möda och på goda vilkor. Romerska armåen skall på fredsfot bringas till 10.000 man, och för detta ändamål skall man uppmana frivilliga till inträde i densamma. — Befolkningen i Pesaro, som förut varit känd för Iugn och fredsamhet, har visat en sådan hållning, att man måst reqvirera 6 kompanier med motsvarande :rtilleri emot staden. Fela missnöjet Syn:s fva uppkommit genom de öfverdrifna skattebördorna. — Påfven har nu besatt de römersk-katolska biskopsplatserna i Ryssland. — T ett bref från Rom af d. 24 Sept. omtaas att man ditväntar österrikiske kejsaren och rn It: Kv