Aftonbladet – 6 oktober 1856, sida 2

———— —,s— —a—m? NV me —L Nej, visst icke! Jag tänkte endast på pappa. Skola vi kunna resa om en månad härefter 2 Ja, jag tror det, om en månad eller så omkring.o En månad; jag fruktar att pappa skall finna det mycket långt. Han har så ledsamt här, han har icke. ens en häst att rida på, han som är så van att rida hvar förmiddag. Kan man inte få hyra någon ridhäst i trakten häromkring ? Nej, det är icke möjligt. Så ledsamt! utropade Lucy ånyo. Och hur snart kan jag få stiga upp? ; Jag är ledsen att icke kunna besvara denna fråga. Det är bäst att lägga den ad referendum, som man säger vid schweiziska landtdagen. . Sine die, menar ni, sade Lucy; er latin kan vara ganska klassisk, men den är alls ieke rolig. Kan ni inte försöka att för en tid föreställa er, att ni icke alls har några fötter ? sade Antonio allvarligt. Lucy bade stor lust att skratta, men sade i dessa ställe, att detta var bara pjoller och dumheter, och att hon aldrig i sitt lif sett en så besynnerlig tor; ty Lucy bade, ehuru hon var nära är, bibebällit mycket af barnaälderns t och intagande behag, ja, äfven af dess sjelfavåtdiga sätt. Jag försäkrar er, 83åc Antonio, att jag icke skall qvarbålla er vid sängen en fimma längre än som är oundgängligt. förbundenn, svarade Lucy småstött. inte tsatte Lucy efr att komma upp för att ånyo få se den der lilla solbelysta höjden, som låg midtför oss just då vag