Aftonbladet – 4 oktober 1856, sida 2

11. I de ämnen, från hvilkas inhämtande befrielse ej får medgifvas, undervisas samtlige lärjungar inom hvarje klass gemensamt, i den mån sådant lämpligen kan ske, och ej är föreskrifvet att olik? kunskapsmått inom klassen skall inbhänstas af derb som läsa klassiska språk, och dem, som ifrån d78Ss läsning äro befriade. Der svårigheter vid depå 8emensamma undervisning möta, må, så vidt 2roverkets tillgång på lärare det medgifver, undfVisning i större eller mindre del af Järosmne2 Särskilt meddelas de lärjungar, som läsa klassise språk, och särskilt dem, som ifrån deras läsning äro frikallade. 12. Lärjunge, som begagnar 8 af undervisningen i latin, vare, på målsman anhållan, frikallad från grekiska språkets läsnig, och må istället, under de lärotimmar sådan lefrielse-eger rum, på sätt rektor och lärare, med billigt afseende på målsmans uttryckta önskan, fina för bonom lämpligt, undervisas inom den afdelnis8, der latinska språket icke läses, eller ock utom sfolan njuta sådan undervisning som af rektor gorkännes. . 13. Åt lärjunge, som läser klassiska språk, meddelas, om målsman get Önskar, undervisning i endast ett lefvande sprik utom modersmålet; i hvilket fall hela den undevisningstid, som är anslagen för franska och tysk språken, användes till undervisning i blott der ena af dessa språk. Äfvenså må för lärjunge, som icke läser klassiska språk, underwsningen, enligt målsmans tillkännagifna önskan, kumå inskränkas till endast två främmande språk, mei uteslutande af antingen tyska eller engelska; och skall i sådan händelse den lärotid. som är bestämd för det språk, i hvilket undervisning ej begagnas fördelas på undervisningen i de två öfriga. 3 14. Inom högre elementarläroverk meddelas lärjungar, som sådant åstunda, och som läsa latin och grekiska, undervisning i hebreiska och ergelska språken tunder de två sista åren af skoltiden. . Detsamma gäller i afseende på engelska språket för lärjunge, som icke före inträdet i åttonde klassen emottagit undervisning i annat främmande språk än franska och tyska. N . . 15. Undervisning och öfning I musik. teckning och gymnastik må ingen lärjunge undandraga sig att begagna, så framt ej rektor, efter pröfning af anförda skäl, det medgifver. 16. Inom hvardera af elemexar-läroverkets två nedersta klasser undervise helst a enda lärare i alla eller de flesta läroämnen. Inom öfriga klasser vare undervisningen, åtminstone vid de högre läroverken, efter läroämnena mellan lärarr fördelad, med skyldighet för en hvar af dem st i den kunskapsgren, hvari han för sin läraretjest aflagt prof, meddela undervisning, så vidt den honom åliggande tjenstgöringstid det medgifver inom alla klasser, äfvensom att, om antalet 1otimmar härigenom ej för honom fullt upptages, ister kollegii förslag och efori förordnande, till störe eller mindre del öfvertaga undervisningen i dra läroverket tillhörande läroEG Obersnad den tid, som erfordras att utom lärorummet sånska och rätta lärjungarnes skriföfningar, var lektor, som tillika är domkapitelsledamot, förplisad att vid läroverket hvarje vecka lemna undervisn8 tjugu, lektor, som icke är domkapitelsledamot Jugutvå, kollega och adjunkt tjuguåtta till trettioty timmar. Rekt? åligge följande undervisningsskyldighet: vid höre elementarläroverk sexton timmar, vid löre elementarläroverk med fem klasser tjugu timar, vid re elementarläroverk med tre eller fyra klasserjugufyra timmar. vid igre elementarläroverk med allenast två klassetrettio timmar hvarje vecka. 8. Ämnesläsning för lärjungar, enligt den vid D aelementarskolan i Stockholm använda metod, må. läroverken införas, om eforus eller vederböram lörare sådant önska, och hinder för sakens änmmålsenliga behandling ej förefinnes. Det må amwmma på lärarne att sin önskan i detta afseende he eforus anmäla, och att derjemte, med uppgift ; öfvererskommen fördelning af timmar och läroÅnen, till hans pröfning öfverlemna förslag till glemente för ifrågavarande, undervisning. Detta förslag, jemte eget utlåtande i ämnet, skall eforus till Kongl: Maj:t insända, för vionandet af nådig stadfästelse å de delar, som icke af efori och vederbörande lärares egen pröfning och afgörande bero. s 19. Undervisningen i hebreiska språket åligge, så vida ej annorlunda mellan lärarne öfverenskomnes, läraren i teologi. 20. Pe läroämnen, som icke förekomma inom äroverkets första och andra klass, inträde uti unlervisningen i följande ordning: Inom tredje klassen börjar undervisniogen i latinka och tyska språken samt geometri. Inom fjerde klassen tillkommer för dem, som läsa atin, grekiska språket; för de öfriga engelska språket och algebra. . Inom femte klassen börjar för dem, som läsa kl: siska språk, undervisningen i algebra, samt för dem, om icke läsa klassiska språk, i fysik och kemi, Inom de tre öfversta klasserna undervisas de lärungar, som läsa klassiska språk, i fysik; och alla lärungar i filosofi. Undervisningen i matematik upptager inom de tre fversta klasserna såsom läroämne äfven planimetri, lan trigonometri och stereometri. s 21. Med hufvudsaklig ledning af den läsording, som i bil. litt. A 1—3 finnes upptagen, skall örslag till den stadgade lärotidens, fördelning och ill pensa i de inom hvarje klass förekommande ärskilta läroämnen af läroverkets rektor och lärare ppgöras, och tillkommer det eforus att, efter gransking af detta förslag, läsordning för läroverket belämma. Ordningen för undervisning i musik, teckning och ymnastik bestämmes äfven af eforus, sedan förslag f rektor i samråd med vederbörande lärare blifvit ppgjordt och hans granskning understäldt. Antagen ordning för undervisningen vid elemenarläroverk insändes genast efter dess godkännande, enom efori försorg, till ecklesiastikdepartementet. Lärotider. 22. Den allmänna lärotiden, som fördelas i två erminer, nemligen höstoch vårterminen, börjas inm Augusti och utan inom Juni månad. Den utgöre hvarje år trettiosex veckor, och må ej tan Kongl. Maj:ts tillstånd, vid något läroverk för ortas. Dag för terminens början och slut bestämes, efter rektors förslag, af eforus. i Under den öfriga tiden af året vare allmänna fejer minst fyra veckor under och omkring julhelgen, n vecka under påskhelgen från och med skärtorsagen till och med nästföljande onsdag, samt den terstående tiden under sommaren. Dessa ferier må trjungarne tillbringa hvarhelst målsmän för godt nna; dock bör vistelseorten rektor tillkännagifvas. I den allmänna lärotiden inberäknas den ledighet ån offentliga undervisningen, som vid pingsthelgen, ån och med lördagen till och med nästföljande tisag, lärjungarne lemnas. Åstundar lärjunge att uner denna ledighet vistas utom lärosätet, anmäle det os rektor. 4 23. I hvarje vecka användas vid alla elemenirläroverk inom första klassen trettio, inom andra ll och med sjunde klassen trettiotvå, samt inom åtmde klassen tjuguåtta offentliga 15seoch talöfingstimmar. . . Ej må flera än tre allmänna lärotimmar följa på varandra, eller flera än sex användas inom samma sg, ej heller under någon hel söknedag all undersninz uteblifva. Mellan hvarje lärotimme medgif:s lärjungarne fem till tio mionters ledighet, hvilen i lärotiden inberäknas. v För öfrigt må efter olika orters sed och årstideras beskaffenhet lärotimmarne inrättas på sätt efois efter rektors och lärares förslag godkänner. Tiden för undervisning och öfning i musik, tecki k RÖRS ved ver: pA