Aftonbladet – 3 oktober 1856, sida 3

a TfOrhoppingar, for e hufvudsakligen räkna ruvarande franska styGlobe erinrat med avledning angka regeringen änzu för få mänader sedan uttryckliven desavouerade den ställning muratisterna ivtagit, och att hon utan tvifvel skall handla i öfverensstämmelse med dessa åsigter, om muratisterna väga något försök att väcka till lif sin utslocknade sak Engelska regeringen, heter det vidare, skulle tvifvelsutan betrakta denna fråga såsom rent italiensk, en sak som italienarne ha att ensaritne afgöra. Hon har på intet sätt försökt gifva det itslienska folket. föreskrifter, men lika så litet att uppmuntra personer hvilkas ställning på intet sätt berättigar dem att inregistreras 1 någon annan kategori än äfventyrarnes. — Man undrar mycket hvad betydelze som ska!l tilläegas denna artikel, som ramkommit i det ministeri la bladet just i det ögonblick då den engelsk-franska politi ken uppskjutit att handla: i: den npeapolitanska frågan. Den kan betraktas sågom en blott varning för muratisterna, eller såsom ett enkelt tillkännagifvande om den engelska ministerens sällning, men kunde äfven utgöra on protest mot någon hos franska regeringen misstänkt hemlig sympati för muratisterna. Utförseln från Storbritannien har under de första åtta månaderna af detta år med 14 nillioner pund öfverstigit värdet af utförseln under samma tid fö:lidet år. Äfven i Elinburg förberedes en festmåltid för omkring 1000 från Krim återkomna egoldater och officerare. En skeppsbyggarefirma i Walker-on-the-Tyne bygger för närvarande 5 bjulångbåtar af ringa djupgående, ämnade att af ett engelskt bolag användas till bogseringstartyg i Egypten för att till Alexandria nedtransportera säd och andra till utförsel ämnade varor. — I Maj nästa år kommer att i Manchester öppnas en storartad konstexposition, som skall upptaga arbeten af äldre och nyare mästare i alla möjliga konstens grenar. Företaget, som skall blifva det mest storartade i denna väg, som ännu egt rum i Europa, står under drottningens och prins Alberts beskydd. I spetsen för bestyrelsen står grefve Ellesmere. : En korrespondent från London till ett tyskt blad skrifver bland annat: Till följd af bristen på arbetskrafter i Australien ba dervarande kolonier stält betydliga summor till atvandringskommissionens i London förfogande i ändamål att främja utvandringen. Kommissionen befordrar nu utvandrare. till. Australien till följande oominella priser: gifta landtmän, herdar, trädgårdsmästare, murare, gårdssmeder, vagomakare, snickare, timmermän och grufarbetare under 45 år a 1 f; af 45 till 50: års ålder ä 2 ; af 50 till 60 år å 5 ; andra personer under 45 år likaledes åa 1; qvinnor ur de tjenande klasserna och under 35 år å 10 sh.; hustrur och barn som åtfölja sina män, alldeles gratis. — Sir Robert Peel yttrade en gång: Nya Zeeland skall blifva Söderhafvets Storbritannien.. I sjelfva verket synes förutsägelsen icke för djerf, om man tager i betraktande.de framsteg som egt rum i denna koloni sedan 10 år. Befolkningen har stigit från 5000 till 180,000 personer, bland hvilka 5000 europ6er, och mrSmith från Wellington på Nya Zeeland, som nyligen bevistade en bankett i Liverpool, uppdrog en öfverraskande målning af civilisationens hastiga framsteg bland de infödda. Den gängse teorien, att alla vildar vid beröringen med de hvita måste försvinna från jorden, erhåller genom denna märkvärdiga företeelse en svår stöt, och man ledes på den tanken, att många vilda stammars föregifoa obildbarhet ofta torde ligga i de hvita skolmästarnes metod. NEDERLÄNDERNA. Debatten öfver andra kan marens svarsadress afslutades den 26 Sept. Den mot: ministeren fiendtliga svarsädressen blef; efter ett lifligt motstånd från -ministårens sida, antagen med 57 röster imot 9. Efter en dylik.utgång återstår för konungen intet annat än antingen att afskeda den reaktionära ministeren eller att upplösa kamrarne, Af dessa tvenne alternativer tror Indep. Belge det förra vara sannolikare. TYSKLAND. Preussen. Augsburger Allgemeine Zeitung bar blifvit förbjuden i Preussen. ÖSTERRIKE. Man skrifver från Wien under den 7 Sept.. att danska geheimerådet Bilow, som befinner sig der i en särskild mission, lärer efter flera sammanträden med grefve Buol funnit det nödigt att några veckor förlänga sin vistelse i Wien, enär han, till följd af de meddelanden, som der blifvit honom gjorda rörande wienerkabinettets uppfattning af de dansk-tyska stridigheterna, sett sig föranlåten i Köpenhamn begära nya instruktioner, Det kejserliga kabinettet skall, säger den korrespondent vi citera, på otvetydigt sätt låtit förstå, att de tyska hertigdömenas rättigheter måste oförkränkt upprätthi las, och att något prerogativ, som berättigar den danska helstaten till ett sjelfrådigt, af tyska förbundet oberoende handlingseätt, ice förefinnes. Ha: deskammaren i Fiume har enstämmigt och obetingadt uttalat sig för ett fullkomligt upphäfvande af lagarne mot ocker. SCHWEIZ. Det bådskap, bvari förbundsrådet redogör för förbundsförsamlingen angående neufcha telertilldragelterna, börjar, enligt en korrespondent till Kölnisehe Zeitung, med en kort öfverblick af hvad som tilldragit sig, hvarp) följer följande förklaring: Andra makters diplomatiska representanter hafva icke tagit något steg emot oss i denna sak; med undantag att åtskillige af dem begagnat sin ställning för att officielt eller offitiöst tillråda mildhet mot de! bäkxtade. Men vi kunde i dettarafseende lugnt åber ropa oss på det på alla håll bekräftade faktu, sit emot fångarne visas all den humatitet, som omständigheterna2 medgifva. Skola vi slutligen beteckna den ståndpunkt, hverifrån man kunde utgå till diplomatiska förhandlingar, så kunna sådana efter vår äsigt försiggå blott på deoa grundvalea, att kantonen Neufchatels fullkomliga oberoendeaf hvarje. utlindskt band erkännes. Hvarje meddelande; som oickeshvix lar påodenna basi vi på det bestämdaste tillbakavisa. .Vi ä af den åsigt, att det icke ligger i vår ställning denna gång taga första steet. Emellertid s wisaa: lugnt fortsätta sin lagliga gång, och för a:t på förhand afskä j störande af rättvisan sarst genaet u danrödj dn hradd Gväfva hvaria försäk att Ineenga I taoncamas kd 4 AR ke