Aftonbladet – 3 oktober 1856, sida 2

e nederlag. Vi säga det med ledsnad, ty vi erkänna att vi, trotg håns fördomar, ha en viss svaghet för Lucys far, men sanningen måste uttalas, och sanningen är, att förtrytelsens surdeg jäste så starkt som någonsin i sir Johns bröst. Sir John var enträgen att följa doktor Yorke ned till vagnen och med egna ögon tillse att allt var som sig borde. Detta var den föreväadning han begaoenade för att erhålla tillfälle att lägga på vagnssätet, bredvid doktor Yorke, . ett .sammanviket papper, hvilket doktorn för ögonblicket icke låtsade se, men hvilket han, så snart vagnsdörren af John blifvit tillslagen, omsorgsfullt öppnade och undersökte och med tydliga tecken af tillfredsställelse inlade i sin plånbok. Den engelske läkaren var, af så väl själssom kroppsansträngar så utmattad, att han, efter att ännu en gång ha utropat: ett vackert bryderi jag undsluppit! lutade sig beqvämt tillbaka i vagnen och insomnade så djupt, att han icke uppvaknade förr än vagnen stannade utanför hans port i Nizza. SJETTE KAPITLET: Ett ech annat. Jag har tusen frågor att göra er,, sade Lucy, då Antonio visade sig följande morgon. Har ni? svarade Antonio godlynt; nå väl, jag. står till er tjenst. Ni skall förr tröttna att fråga, än jag att svara. Men vill ni först säga mig, huru ni mår och låta mig känna på er puls?, edan de medicinska frågorna blifvit besvarade, sade Lucy: Ått börja med: måste jag omtala för er, att jag vill gifva Prospero litet penningar. Huru mycketskall jag skicka honom? Låt mig se, sade Antonio funderande.