DOKTOR ANTONIO. E33m EN BERÄTTELSE Ö PE APAFÖRFATTARENATILL LORENZO BENONID. S 2 Öfversättning från engelskan. ) BbPappa, sade Lucy, då ljudet af doktorns steg dött bort, har väl ingenting emot att jag skickar litet penningar till den der stackars karlen? Doktor Antonio talar så godt om honom. Sir John t.llbakahöll ett utrop af belåtenhet, som steg till hans läppar vid detta förslag, hvilket, på samma gång som det tillfredsstälde hans fadersstolthet i anledning af hans barhs värma känsla, äfven försonade ingifvelserna af hans verkligen välvilliga hjerta med dessa öfverdrifna begrepp om värdighet, inför hvilkas domstol hvarje mild känsla var en svaghet. Sanvingen att säga, hade sir John, till hans beröm vare det sagdt, då han fått höra talas om Prosperos sjukdom, genast börjat eftertänka, huru ban skulle ställa till för att kunna sända honom något penningar, utan. att kompromettera sig. Lucys förslag kom således särdeles väl till pass. Prospero skulle ertkålla penningarne, och de skulle komma från henne, icke från honom; han svarade således med utstuderad likgiltighet: Du må göra det om du vill, mitt barn, ehuru vi icke ba honom att tacka för att vi icke bröto halsarne af oss; men det vore likväl synd, om. modren skulle få lida derför. Skicka penningarne till den gamla fattiga qvinnan, som i sanning förtjenar att beklagas, då hon baren så dumdristig son. aJag tror, pappa, det vore bättre att tala med doktor Antonio derom; han skall säga oss hvad som är bäst att göra. ) Se Aftonbladet n:r 219—223, 225, 226 och 228,