Aftonbladet – 30 september 1856, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Kartist-demenstratiener i Londerz. Om denna, redan förut i vår utrikesafdelning omförmälda tilldragelse skrifver en korrespondent från London: Den år 1848 med anledning af kartist-uppresningen i Newport, i hvilken han deltagit, till döden dömde, till lifstids deportation benådade; nyligen obetingadt amnesterade mayorn John Frost var anledniog till att London efter många års mellanskof åter en gång upplefde en kartist-demonstråtion. Frost, på hvilken man hvarken märker hans 72 år, eller hans 8-åriga förvisning, fördes i fyrspännig vagn till Finsbury-Square, der kartisterna från de östliga delarne af staden församlat sig. Sedan förstärkningarne från de andra samlingsplatserna anländt, satte sig processionen i rörelse till Primrose Hill. Bland baneren märkte man i synnerhet Marianness. Det utgjordes af en karmosinröd fana med inskrifterna Liberle, Egalit6, Fraterniis samt Republique democratigue et sociale. Ett impopulärt dagblads, såsom tidningsreferenterna diskret uttrycka sig, bars i en galge och uppbrändes under vägen. Ett antal fruntimmer medföljde i öppna vagnar. Deltagarnes antal, som under vägen förökades, skattades i parken till 12 åa 20,000. Med undantag af utländningarne syntes de allesammans tillhöra arbetsklassen. De öfriga klasserna af befolkningen visade föga deltagande, knappast nyfikenhet. Polisen blandade sig icke i något och var ieke heller tillstädes i större antal än vanligt. På Primrose Hill afsjöngs att börja med en sång på melodien till God savs the Queen, hvars första strof lydde i öfversättning sålunda: Gud skydde arbetarens rätt för Mammons smutsiga makt och bördens anspråk. Måtte han komma utländska hofverktygs baksluga välde på skam och gifva oss förståndiga män ur frihetens skola. Ernst Jones höll talet till församlingen, erinrade flygtigt om händelserna i Newport och om de femton år som Frost arbetat i bojor, samt betecknade de 30 millioner morgen uppodlad jord som finnas i England, såsom botemedlet mot öfverbefolkningen i de industriella. yrkena och de sociala missförhållanden, som deraf härflyta. En annan bland anförarne öfverlemnade till Frost en adress, som uttryckte deltagande för hans öde, glädje öfver hans återkomst och förtroende till hans blifvande verksamhet. Derpå uppträdde Frost sjelf och kastade en återblick på de händelser, som verkat på hans öfvertygelse och hans öde. Såsom mayor och valkommissarie hade han 1837 haft att iakttaga, att 20,000 på en enda ort utgafs till mutor. Detta hade bekräftat hvad han under agitationen för reformbillen hade förutsagt sina medborgare, att saken vore en humbug; och för närvarande hade han den tillfredsställelsen att se, att de utmärktaste skriftställare erkänt huruledes under reformbillen flera oduglingar och flera oredliga män blifvit invalde i underhuset, än tillförene. Hans bittra hat mot det rådande systemet hade blifvit stegradt genom det som han sett i Van Diemens land, der såsom frukt af en korrumperad lagstiftning förete sig seder och förhållanden, liknande dem för hvilka Sodom och Gomorrha en gång förstördes. Att elände och all orättvisa härflyta deraf, att underhuset, ursprungligen folkets ombud, usurperat sina fullmaktsgifvares rättigheter. Derför är det enda botemedlet, att återgå till den gamla författningen, hvilkens grundsatser äro nedlagda i kartan. Låtom oss bevara vår organisation sådan den är, och förbättra den uti det hvaruti den är bristfällig. Vi spela nu ett högt spel, om lif eller död, det måste derföre spelas med skicklighet. Må vivara kallblodiga, men beslutsamma, försigtiga, men oförfärade; må vi icke uppgifva någon princip, må vi icke låta oss nöja med mindre än det som oss tillkommer, och vi torde ännu få upplefva den dag då vårt fådernesland bär och förtjenar namnet Merry England. Rättelser. I gårdagsoumret, tredje sidan, andra spalten, sista raden, står: Rom, läs: Bern. På andra sidans tredje spalt i gårdagsbladet står: geologerna bröderna Rönner, läs: Römer.