föll från sir Johns läppar, var för hans betjent lika gällande som ett orakel. Hade sir John befallt honom att fara till Nizza och föra tillbaka med sig den första person han mötte i staden, i stöllet för den förnämste läkaren, så skulle John begifvit sig af med samma beslut att bokstafligen lyda, och trott, att sir John hade fullkomligen rätt; : Under det att John, sträckande sig efter behag inne uti sin herres vagn, spelar baronet och föraktfulltskådar ned på fotgängarne, hvilka taga honom för en hög herre och lyfta på hattarne i det de gå ur vägen — under det att sir John räknar timmarne, och iinbillningen njuter af hämden, denna frukt, så ljuf i försmak, så bitter vid närmare beröring, afvaktar doktor Antonio med dold oro verkningen af förmiddagens åderlåtning, Han har redan under loppet af några få timmar infunnit sig fyra gånger, och Hutchins-fortfar att gifva samma svar, hvilket han mottager med samma blick af innerlig tillfredaställelse: Miss Davenne är lugn och tyckes sofva.s Som ingen får inkomma i bennes rum, af fruktan att en hvila, så efterlängtad och så behöflig för den stackars flickan, kunde blifva störd, gir Hutchins, hvilken genom den på glänt står ende dörren emellan rummen ger akt på henne, då och då på tå till sir John och afgifver till honom samma bulletin. Inom huset råder, tack vare Rosas och hennes år ters uppmärksamma aktsaråbet, en så djup stillhet, att man kunde tro det fdr ; Söndagskunderna från Bordighera bortvisas utan skonsamhet, Fram mot aftonen ropar Lucy på sin kammarjungfru, och frågar om doktorn är kompien. an har den sistförflutna timman setat allena på balkongen, och går genast in till benne, Luey känner sig må bättre, tor till och med att hon sofvit. Antonio lägger sina fingrar på hennes puls,