Aftonbladet – 24 september 1856, sida 2

lapius, men jag misstänker att han skall föredraga det sätt, hvarpå jag skall visa min erkänsla för detjenster han gjort 085. Lucy: fästade med. någon: oro sina ;ögon på sin fars ansigte... -. iq Var inte-rädd, Lucy; den summa jag skall erbjuda. din: hjelte. skall blifva mer i öfverehsstämnhelse. med : hans: förmodade än verkliga rang). Då Lucy ännu fortfor att se orolig ut, fortfor .baroneten: Du dåraktiga barn, tror du att doktorn gjort sig all:denna möda endast för ditt vackra ansigtes skull? Lucy suckade, ty, hon. hade inom sig en fast öfvertygelse, att doktorn gjort sig all denna möda utaf ren välvilja; kanhända var det svärmskt af henne att tänka så. Hon såde likväl ingenting Vidare, ty sucken följdes af ett anfall af hosta, hvaraf hon försattes i ett tillstånd af mattighet. Då hostan upphört, ansåg sir John för bäst att lemna henne allena, i den förhoppning att hon möjligen kunde somna. Då han lutade sig ned för att kyksa henne, fästades hans uppmärksamhet på någonting besynnerligt ofvanför hennes hufvudgärd: Vid närmare undersökning fan :han; attettlitet tennkrucifix var fästadt vid väggen, en gipsbild: af dena heliga jungfrun samt derimtader en liten skål med vigvatten och en palmt qvist, hvilken verkligen blifvit välsignad: Hvar och en, som rest i Italien, har nödvänt digt dagligen sett dylika saker, antingen till försäljning ute på gatorna, eller i sofrummen i. tarfliga boningar. Sir Johny hvilket var lika: exklusiv: i allt som hade: afseende på yttre: andaktsöfningar, som. i. allting annat, förlorade: sitt lilla återstående tålamod, då han fann hvad han ansåg som afgudiska emblemer öfver sin dotters hufvud, och tillsåde Hutchins i befallande ton; att bära bort allt detta skräp, och se noga till att han aldrig