Aftonbladet – 18 september 1856, sida 3

SUH WELL. Från Bern skrifves den 6 Sejtember til Kölnische Zeitung, att den preussiska prote sten för närvarande ieke kommer att hindr: förtgången af processen emot neufchatelerro jalisterna. Den skall förhan las inför för I bundsdomstolen i Edsförbundets första jury distrikt. Detta distrikt består af kantonern: Genf, Waadt, Neufchatel och de franska de larne af kantonerna Bern, Wallis och Frei I burg. Anklagelsen utgår förnämligast på bro: I emot art. 37 af schweiziska förbundets brott I målslag. Denna artikel hotar hvarje med borgare eller invånare i Schweiz, hvilken för I söker bringa edsförburdet eller en del a detsamma i en främmande makts våld elle Iberoende med tukthus från minst 10 år til joch med för lifstiden,. Detta lagens svärc Isväfvar nu synnerligen öfver de fångna ro Jalisteheferna Pourtales-Steiger, Pourtales-San :doz, Pourtales-Gorgier, Perret från La Sague Meuron-Terisse, Peregaux, f. d. statsråd, Wes idehlen, tader och son, Chawbrier, Rougemon ifrån S:t Aubin, bröderna Bovet från Areuse Terisse från Cotendan, advokaten Lanmdy och några komprometterade andlige. Ännu vig itigare följder hade kunnat uppstå, om Solo itburns polis villfarit några uppretade perso mers uppmaningar att häkta flera preutsare som den 4 och 5 September kommo från kan tonen Neufchatel, Underrättelsen, att i Neufchateler-myndigheternas händer verkligen fallit papper, som fullkomligt noga och otvetydigt utvisa res ningens upphofsmän och i bakgrunden ver. kande personer, bekräftas från alla håll. Berner Zeitung, förbundspresidentens organ, betviflar icke att de i-trotz af diplomatiens pro. tester i rätta ögonblicket skola bli offentliggjorda. Pressen fordrar, att förbundsrådets ord: rättvisan måste hafva sin gång skola bli en fullkomlig sanning, på det att alla revolutionens trådar må bli afslöjade inför hela Europa och inför schweiziska folket. — Förbundsrådets organ, tidningen Der Bund innehåller den 10 September följande : Några schweiziska blad tillägga uppenbarligen alltför stor betydelse åt det preussiska sändebudets förnyande af protesterna till förmån för fursten af Neufchatel. Det är en formalitet, som ålegat preussiska sändebudet såsom en plikt till följd af hans ställning, men också blott en formalitet och uppenbarligen uppsatt under intrycket af underrättelsen att slottet åter var förloradt. Skola vigtigare steg tagas, så komma de utan tvifvel fråh Berlin, och icke från Sigmaringen. Likväl torde sakernas nuvarande ställning och de dokumenter, som fallit i händerna på undersökningsdomrarne, för hofvet i Berlin vara en allvarsam vink, att intresse och ära nu fordra eh annan politik äv den hittils följda. Från Berlin skrifves till Börsenhalle att Preussens sändebud vid de särskilta europeiska hofven med anledning af tilldragelserna i Neufchatel blifvit anbefalda att, med stöd af bestående fördrag och öfverenskommelser, yrka på en snar lösning af neufchatelerfrågan. Kölnische Zeitung meddelar från Bern. att dervarande preussiska sändebud den 10 September skulle ha äskat af förbundspresidenten att processen mot de häktade rojalisterna måtte uppskjutas tills den allmänna tvistefrågan vore afgjord, och att fångarne måtte benandlas med mildhet. Det första yrkandet blef afslaget; det andra förklarade presidenten onödigt, emedan schweiziska lagstiftningen i allmänhet är ganska mild emot politiska förbrytare. En fest, som firats af de s. k. kadet.erna, bar fullkomligt lyckats. Man hade dervid utfört samma manövrer som fransmän och österrikare utförde 1799 vid Wallisellen och Oerlikon. Då manövrerna äfven utfördes på samma stridsplats, så kunde de 20—30,000 sskådarne, som med intresse följde rörelserna. med lätthet öfverskåda och förstå hela fäkt: ningen. I festen deltögo 3300 kadetter. Doktor Vehse har fått tillåtelse att nedsätte sig i kantonen: Basel. — Biskopen af Basel nar tillåtit nägra fabrikanter att låta arbetet ortgå på 10 mindre vigtiga högtidsdagar. emot ett bidrag af 40,000 francs till en kyrkobyggnad. SPANIEN. En madriderkorrespondent till Independanee Belge yttrar sig utförligt om de svarigheter. med hvilka ODannel från det reaktionäre partiers och kamarillans sida har att kämpa, och hvilka förmodas snart föranleda hans störtande. Att äfven ministrarne sinsemellan råka den ena meningsskiljaktigheten efter den ndra, bekräftas af en madriderkorrespondent ill Journal des Debats. Det ör nu fråga om en additionel akt till konstitutionen af år 1845. Ministrarne hafva förenat sig derom, att denna kt icke skall före en extra cortesförsam. ing, utan de ordinarie, af två komrar bestående: cortes; också äro de ense derom, att olkombudens kammare skall väljas efter valagen af 1845. Deremot kan man icks öfverenskomma om valsättet för senaten. Maoriteten inom ministeren vill, att den skall väljas direkte af kronan enligt 1837 års valag; men minoriteten åter, att kronan skall, enligt 1845 års författning, utse senatens lelamöter bland kandidater; soni valkollegierna ga utnämna. ODonnel och Rios-Rosas, som illhöra majoriteten, skola nu, då alla förlikringsförslag visat sig resultatlösa, umgås med ,lanen att ersätta sina till minoriteten hörande kolleger med andra personer, som äro af sam na åsigter som de sjelfva. I sammanhang ned ofvannämda tvadrägt mellan minståören och kamarillan sätter man konungens faders esa till la Granja; denna resa tror man nemigen icke vara frivillig. — Skattkamrmaren kall vara i godt tillstånd och underrättelserna rån kolonierna Jåta gynsamt. Bland: de resande, som den 24 Augusti nellan Santander och Valladolid öfverföllos f sex man af Hierros band, befann sig äf. en holländska sändebudet Grovestines. — Spanska sändebudet i Washington har begärt fsked. AA na sa ee ss. Lt