genom att låta det omedelbart ur masugne: flyta i kallt vatten, som bålles i stark sqvalp ning. Tackjernet stelnar härvid till korn hvaraf 69 till och med 2000 s2å på kilogram men. Medelst sållning afsöndras de minsta och af dem fås det finaste stålet. Tackje kornen smältas i d gel, med tillsats af vie procent spatheisenstein och brunsten, fint pul veriserade; smältan utgjutes i en gjutstälsform det ur denne uttagna stycket räckes till stän ger, och är dermed genast förvandladt til gjutstäl, med fullkomligt jemn och ytterst fir. kornig brottyta, samt i hårdhet omvexlande mellan fjäderstäl och sg. k. diamantstål. I sistlidne November skickade uppfinnarer prof af sin tillverkning att granskas af fran ska nordjernbanaus bolag i Paris; en berättelse afgifven öfver pröfningen, af Vissocq. finnes införd i Armengauds Genie industriei för sistl. Maj. Med erkinnande af stålets utmärkta beskaffenhet såsom råstål, anfördes likväl emot dess egenskap af gjutstål två an. märkningar, hvilka tycktes vara väsentliga. emligen 1) att det icke utbärdade stötar, och 2) att det icke kunde ihopsvetsas. Sedermera har likväl uppfinnaren lyckats undanrödja dessa inkast; och vid nya prof bar man funnit följande förhållanden emellan den absoluta styrkan (hållbarheten emot brytning) :hos stänger om en qvadratfots tvärgenomskärning, af nedannämda ämnen: Kanongjutjern (det bästa österrikiska) brast vid 300 centners sidotryck; Kanonmeta!l (d:o) brast vid 360 centners sidotryck; Stångjern (d:0) brast vid 500 centners sidotryck; Gjutstål, af Krupp, brast vid 1000 d:o; D:o af Huntsman (det bästa engelska) brast vid 1100 d:o; D:o af Uchatius (fjäderstål) brast vi.! 1000 d:o; D:o d:o (diamantstål) brast vid 1450 d:o. Det nya gjutstålets öfserlägsenhet har nu mera bekräftats af en bergsrådskomite, som på Napoleons föranstaltende blifvit nedsatt till varans undersökning; ett utdrag af komitens protokoll finnes infördt i Le Moniteur för den 23 gistl. Juli. Uchatius har för närvarande så fullkomnat sitt tillverkningssätt, att han kan på förhand, vid tackjernets beskickning i degeln, bestämma hvad sort gjutstål som kommer att erhälla3 ur formen; svetsbarheten åter är sådan, att jen af två stycken ihopsavetsad pgjatstälsstång kan böjas tills begge ändarne vidröra hvar andra, utan att svetsfogen lossnar. Icke blott den utmärkta beskaffenbeten hos det nya gjutstålet, utan ännu mera dess billiga pris, gör Uchatii uppfinning vigtig. För att tillverka gjutstål efter engelska sättet, måste man först af ett utsökt tackjern bereda stångjern, derefter förvandla stångjernet till brännstål och slutligen omsmiälta detta till gjutstål. De två mellanoperationerna medtaga mer än halfva tillverkningskostnader, och då de helt och hållet förbigås at Uchatius. hvars oraedelbart ur tackjernet frambragta råstål utgör sjelfva gjutstålet, så kan han i Frankrike sälja sitt stål för 40 å 45 centimes pr kilogram (6 till 7 sk. rgs för 4) och i England för 30 centimes pr kilogram (47, sk. rgs ). Besinnar man följderna af en sä billig tillgång på en så utsökt vara, hvilken erfordras till verktyg i nästan alla slöjder, så väl som i hvardagslifvet, så inser man först det stora värdet af uppfinningen. Det ännu mötande hindret emot uppfinninvens tillämp ing består i svårigheten alt erhålla tillräckligt eldfasta smältkärl; och denna svårighet mäste äfven träffa Bessemers bekanta jernoch stålberedningssätt. Uchatius är likväl nu sysselsatt med afhjelpandet af äfven denna brist och ärnar fullkomna tillverkningen af smältdeglar.