Aftonbladet – 17 september 1856, sida 3

— I Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidnin; för den 13 dennes läses följande: Återblick. Märkvärdiga tilldragelser i Neufchatel och i War berg! Utan gensägelse tidens tecken! Neufchatel är en liten schweizisk kanton, hufvud sakligen bebodd af urmakare. Ett samhälle af ur makare bör väl, om något, kunna följa med sin tid också passade de, år 1848, just på rätta ögonblicke för att verkställa en reparation på s.n kantons rege ringsur. De söndertogo, smorde och hopsatte det åte: till ett slags republikanskt ur, då det förut varit er silfverwardare med preussisk krona på boetten. Men Fredrik Wilhelm IV smålog, slog i, klingade med Manteuffel och sade: jag har förlorat Neufchatel; det vill säga: jag har förlorat en vacker utsigt... voila tout! Fredrik Wilhelm bar i detta upprymda ögonblick sin förlust som en hjelte. Beundrom honom! För öfrigt afsade han sig för ingen del siva anspråk på de otrogne urmakarne och deras förtjusande bergland. Han afvaktade med den vises lugn, att en utsigt skulle öppnas för honom att återfå sin utsigt. Det dröjde dock länge innan så skedde. Åtta gånger hade drufvorna mognat på Frankrikes vinberg, innan tillfället kom. . I ett ur lär finnas något, som kallas oro. I det neufcehatelska kanton-uret var i sjelfva verket myeken oro. Urmakarne voro icke riktigt ense sinsemellan; somliga röstade för ett cylinder-, andra för ett ankar-verk. Men rojalisterna tänkte med saknad tillbaka på den gamle silfverwardaren. Rojalisternas chef var en grefve, som en gång fått en snusdosa och en annan gång Röda eller Svarta Örnen (vi minnas icke hvilkendera) af hans preussiska majestät. Gåfvor kräfva gengåfvor. Grefven beslöt att återförskaffa den romantiske konungen hans romantiska utsigt, och en vacker morgon ... morgonstund har guld i mun... ryckte han med 300 anhängare in i staden och bemäktigade sig slottet. Det var ett djerft företag, men han styrktes i sitt beslut af en telegrafdepesch från Warberg, som underrättade honom, att 9 Ubersitzer (på svenska öfversittare) med framgång kujonerade stadens samtliga invånare och 500 badgäster på köpet. Hvad nio kunna göra i Warberg, kunna väl 300 göra i Neufchatel, tänkte grefven och utfärdade genast en proklamation, som förklarade urmakarne med hustrur och barn i belägringstillstånd. Men ett par dagar derefter... så hvälfva parkerna sländan... satt grefven i kurran, sorgset fingrande den kungliga snusdosan, och hans 300 öfversittare hade fått stryk. Neufchatels republikaner kunna ej mäta sig i godsinthet med warbergsboarne... Men saken är, att på Neufchatels berg växer den herrligaste hassel. I Warbergs skoglösa trakter har man knapt tillfälle att skära sig ett björkris. Dessutom saknade ju warbergsboarne en anförare... Men, för tusan, de hade ju August Blanche! Apropos af August Blanche... vår kungliga teaterstyrelse har nu utfäst ganska generösa och uppmuntrande priser för svenska dramatiska produkter. Herr August Blanche bör begagna tillfället; i stället för att anropa de nio muserna, behöfver lan blott frambesvärja skepnaderna af de nio junkrarne, Men ... vi medgifva det... ämnet blefve alltför lumpet. Evinnerlig skada således, att icke hassel växer itrakten af Warberg. Der ser man följderna af skogarnes utrotande! CETIOEKEERARETE TSE