Aftonbladet – 17 september 1856, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: Moskwa. En finne skildrar i ett bref, son finnes infördt i Finlands Allmänna Tidning, det in tryck, som hans, med anledning af kröningshögtid ligbeterna, till Moskwa företagna resa gjort på ho nom. Vi meddela ur brefvet följande utdrag: Reza från Petersburg till. Moskwa är en angenäm färd på nikolajewska jernvägen; allt är beräknadt för passa gerarnes beqvämlighet, och i första klassens vaggo ner, med sammetsklädda beqväma länstolar, färda: man för det billiga priset af 19 rubel silfver; ut 2:dra klassens, ej mindre beqväma eburu till de yttre enklare hvilstelar erhåller man plats för 1: rubel silfver.. Hela resan tillryggalägges inom 2: timmar... Landet, genom hvilket vägen framstryker är visserligen ganska flackt och erbjuder ej synner ligen hänförande utsigter för oss finnar från ode tusen sjöars land, men vexlande situationer saknas dock ej, oeh flere täcka vyer framställa sig för blicken, särdeles i de trakter der jernvägen stryker fram öfver floderna. Med häpnad åser man de kelossala arbeten jernvägens anläggning framkallat; det är ; sanning jetteverk: på sina ställen äro bottenlösa kärr och stora sjöar fylda, på andra åter vägen ledd öfver breda afgrunder och flodarmar, på praktfulla broar, under hvilka, djupt nere i afgrunden, stundom en liten väg framslingrar, der man ser menniskor och ekipager röra sig i olika riktningar, men genom det stora afståndet framställande. sig i pygmedimensioner. Här och der framskymtar mellan träden en pittoresk kyrka eller en:större by, men.de vidsträekta oeh bördiga ängsoch åkerfälten framkalla dock hos oss den största förvåning. Med otrelig snabbhet framilar tränen, och då en annan passerar förbi med samma fart åt ett motsatt håll, kastar man sig ofrivilligt tillbaka i sin länstol, af inbillad fruktan att krossas mellan vagnarna, måhända äfven till följd af den starka lufttryckningen, i synnerhet om fönstret i vaggonen står öppet. I den mån man närmar sig Moskwa varsnar man redan här och der, likasom vid den peierbur;ska ändan af banan, praktfulla slott och bygnader i alla riktningar. På bangården trän 2 sig sådana massor af menniskor, att man verklisen befarar att blifva borttappad i trängseln. Först sedan man lyckats lotsa sig derifrån och intränga längre i staden kan man något så när bedöma, hvilken ofantligt vidsträckt stad Moskwa är. Men att gifva en detaljerad beskrifniog öfver densamma är icke tänkbart för en person, hvilken, såsom jag, första girgen ser denna stad. Kreml, zarernes gamla borg, är centern af staden; den omgifves af en krecelerad mur, som förenar en mängd torn i den mest antika stil, och omkring denna mur löpa i dubbla rader breda och skuggrika bulevarder. Kreml ensamt torde till omfånget kunna jemföras med de fiesta städer i Finland; den iovnesluter, förutom de gamla zarborgarne och kejserliga palatser i nyare stil, en mängd kyrkor af österländsk bygnadsart, bland hvilka den äldsta torde vara omkring 700 år gammal. Kreml ligger på en ansenlig höjd och erbjuder derigenom en vidsträckt utsigt öfver hela staden oek en stor del af dess omgifningar. Det är en imposant anblick, att vid solnedgången från Kremls terasser betrakta den nedanföre belägna s.aden med dess åldriga bygnader och otaliga kyrkor med byzantinska kupoler, af hvilka en mängd äro förgylda och derigenom sprida ett magiskt sken öfver de omgifvande föremålen. Här påminner allt om österlandet. Vill man åter se en prakt, fullkomligt österländsk, sådan den endast kan finnas i tusen och en patt, så må man göra en tur genom de kejserliga palatserna i Kreml. Der finner man allt hvad pågonsin diamanter och ädla stenar, guld, silfver, kristaller och dyrbara stenarter med en rik fantasis tillbjelp kunna framtrolla för att blända en svag dödlig. Intressantast är dock onekligen de gamla zarernes gemaker med sina antika bohag och prydnader; det är en underbar känsla man erfar af att skåda och beröra föremål från en hädangången sagotid. Ea synnerlig uppmärksamhet förtjenar äfven den rika arsenalen, som innehåller antiqviteter ända från Monomachs mössa till relikerna från den store Alexanlers tider; der finnas vapen, riddarerustningar, vagnar, nynt, kärl, taflor, med ett ord allt hvad den mest svindlande fantasi kan ana. Det är äfven inom Kreml, invid det höga tornet lvan-Welikij, som jen historiskt namnkunniga jetteklockan är uppstäld, Oå en fot af granit; ett litet stycke från dess nedra cant, som vid dess ryktbara fall blifvit utslaget, väser 1400 lispund, och inuti sjelfva klockan kaa egeieradt en fransäs utföras. Men jag har ävnu ej på ångt när sett allt det underbara här står att ses, eh vill. derföre spara fortsättningen af dessa relaioner till en annan gång