Aftonbladet – 17 september 1856, sida 2

Article Image
egande fastighetsegare, hvilken först blifvit väckt af hr grissha dlaren Schartau, och hvartill ytterligare motioner i samma ämne med förslag om en vidare utsträckning af valrätt och valbarhet sedermera hade tillkommit af rådmännen hrr Schönmeyr och Uppling. Vi erinra, att denna komite, af hvilken alla de tre nämde motionäre ne ärv ledamöter, dessutom utgöres af borgmästaren aCklund, grosshandlaren Schwan, handlanden Brinck, åldermannen Spångberg, fabrikören Ålngrin och åldermannen Littke. I följd af ledamöters hinder genom sjukdom och bortovaro från hufvndstaden lärer denna komitå icke ännu under sommaren hafva trädt i någon egentlig verksamhet, men sedan genom hr Schartaus återkomst under den sistförflutna veckan alla ledamöterna nu blifvit åter härstädes församlade, bör man kunna vänta, att komiten ofördröjligen på ett ändamålsenligt sätt bereder det icke allenast för hufvudsta. dens borgerskap, utan för dess samtliga invånare vigtiga ärendet till den behandling, som det ytterligare måste genomgå, innan det kan komma till slutligt afgörande. Att en grundlig förändring uti den ensidiga och föråldrade representation, som nu under namn af borgerskapets äldste har en så maktpåliggande del af stadens styrelse åt sig anförtrodd, är af behofvet och tidens kraf högeligen påkallad, är en så allmänt erkänd sak, att det nu omsider från flera håll gjorda yrkandet derpå. hvarken lärer af komiten eller af hufvudstadens borgerskap kunna tillbakavisas. För att sätta våra läsare i tillfälle att taga närmare kännedom af frågans närvarande ställning, meddela vi här nedan tills vidare efter de vid magistratens och borgerskapets äldstes sammanträden förda protokoll en fullständigare 1edogörelse för de förslag och öfverläggningar i ämnet, som vid dessa tillfällen hittills förekommit. Den 7 Mars. Hr grosshandlaren och ridd. Schartaw begärde-ordet och yttrade: Det kan icke förnekas. att vår tid är diger af reformer; och det kan ej heller nekas, att grundade behof af förbättringar i många fall uppstått; men på samma gång hafva. äfven öfverdrifna anspråk sökt att göra sig gällande. I Bevis deraf har stadens styrelse erfarit, enär emot densamma och dess verksamhet framstält sig, vid flera tillfällen, ett bittert klander, måhända bittrast, ldå minsta skäl dertill förekommit. Likväl kan det ej bestridas, att stadens styrelse, hvarmed jag menar den styrelse, till hvilken jag här talar, bestående af meögistraten och borgerskapets äldste, om än på den tid, då den tillkom, ändamålsenligt organiserad, dock numera ej är fullt motsvarande tidens fordringar. Jag tror verkligen tiden vara inne, då magistratens: och borgerskapets äldste böra något maka åt sig, och jag begagnar nu tillfället att, i sådant afseende, väcka en motion. Hr Schartau framstälde derefter en motion, som, sedermera skriftligen afgifven, var så lydande: De hufvudstadens invånare, hvilka derinom ega fastighet till ett taxeradt värde af minst 10,000 rår bko och icke tillhöra magistraten, eller åtnjuta inkomst af stadskassan, ej heller innehafva eller innehaft burskap, välja, ibland lika qvalificerade män, ett antal af 10, som gemensamt med borgerskapets 50: ledamöter, under namn af stadens 60 äldste, skola handlägga och besluta om alla sådana ärenden, hvilkas afgörande hittillls berott af borgerskapets 50 Jäldste, dels samfält med magistraten, del; särskilt Tför sig; i senare afseendet likväl med undantag för allt det, som rörer borgerskapet allena tillhörande inrättningar, hus och kassor, samt de medel ock fonder, som äro, eller kunna blifva, stälde under bemedlingskommissionens förvaltning. Valet hålles hvartannat år i Oktober månad inför magistraten, efter trenne gånger i allmänna tidningarne utfärdad kallelse, och gäller hvarje gång för två kalenderår. Rösterna afgifvas öppet, der ej af någon annorlunda äskas, och utan rätt till öfverlåtelse Å på fullmäktig. Dessa stadens 60 äldste utse, på hittills vanligt sätt, för ett är omsender, dels två alternerande ordförande, dels 6 ledamöter af borgerskapet och 2 leI damöter af fastighetsegarnes klass, att jemte ledadenna motion, som var friståend löfverläggningen deltaga. Måhända to möterna af magistraten, under öfverståthållarens ledning, förvalta stadens allmänna drätsel, dels ock revisorer för granskning af denna förvaltning; börande bland dessa alltid minst en tillhöra fastighetsklassen.s Ming blef justiti s framställning Uppå hr justitieborgmästarena ande ärenden, för hvilkas behandling magistraten och borgerskapets äldste till denna dag voro kallade, ordlagd. Den 4 April. Sedan borgerskapets äldste kl. 11 förmiddagen, efter anmälan, sig infunnit, förekommo, till magistratens och deras gemensamma behandling, j nden : följan de aren grosshandlaren och riddaren Sehartau, vid sammanträdet den 7 sistlidne Mars muntligen väckt, sedermera skriftligen afgifven, på bordet hvilande motion, angående organiseramdo af en stadens myndighet, under namn af stadens sextio äldste. Borgerskapets äldstes fungerande ordförande, hr åldermannen och riddaren Spångberg, anhöll, att denna motion må först remitteras till borgerskapets äldstes utlåtande. Herr grosshandlaren Schartau: Jag anser mig pliktig att upplysa, att en snarlik fråga med den förevarande för några år tillbaka var föremål för borgerskapets äldstes öfverläggning inom sig, men att borgerskapets äldste då ej funno skäl att dertill lemna deras bifall. Det tillhörer visserligen icke mig att afgöra, huruledes motionen skall behandlas; men jag bör likväl fästa uppmärksamhet derpå, att motionen ej går ut på att förändra organisationen af borgerskapets äldste, utan hufvudsakligen afser organisationen af den instans, hvilken såsom stadens styrelse i ett afseende nu utgöres af magistraten och borgerskapets äldste. Vid sådant förhållande synes mg, derest förslaget skulle finnas påkalla särskilt Ban i ning, magistraten vara fullkomligt bertan ej enast böra af magistraten och borgers! göras, utan, såsom vid riksdag jtillgår, ds N ett utskott eller en komit6, hvilken, i sådant fall, bör bestå af ledamöter, välde dels af magistraten, dels af borgerskapets aldste, med anmodan till bemölde komiterade att med utlåtande öfver motionen till magistraten och. borgerskapets äldste inkomma, hvarvid det är komiterade obetaget att uti densamme föreslå de förändringar, till hvilka skäl må förefinnas, och i öfrigt öfver förslaget i det hela uttala det omdöme, hvartill de kunna anse sig befogade. Deremot torde det icke kunna bestridas, att en remiss af frågan enskilt till borgerskapets äldste är lika obllig och ensidig, som hänskjutandet deraf ensamt til! magistraten skulle vara det. För min del hemställer jag, om icke lämpligaste må vara, att frågan beredelsevis göres till föremål för en komite, sammonsatt af valda ledamöter af ma.istraten och borgerskapets äldste. . Bokbindaren hr Holmström: Jag kan icke undgå att här anföra ordspråket: Ju flera kockar, ju sämre soppas. För min del anser jag det vara alldeles öfve: flödigt att göra inympning å borgerskapets femtio äldste; likasom jag. ock anser, att magistraten och borgerskapets äldste ej kunna afgöra frågan utan kcmmitenternas, Stockholms borgerskapsklassers hörande. Jemväl kan det vara ovisst om husegarne

17 september 1856, sida 2

Thumbnail