Aftonbladet – 15 september 1856, sida 2

dare modeller tll 1 utlandet nu DruUuKkllag, VVE ade tegelrörs-, tröskverks-, hackelseoch rotskärnings. fl. maskiner, hvilka det vore önskligt att få inrda och kända äfven hos oss, till underlättande och t fullständigare utförande af vid landtbruket förelande arbeten. Många och betydliga premier äro till den i Paris ista år inträffande expositionen utsatta för redska;r samt till landtbruket hörande maskiner och aprater, äfvensom för allehanda landtbruksprodukte ;h då Kongl. Maj:t åt särskilt härtill utsedde koiterade redan uppdragit att gå i författning om ;ranstallande af utsändning af hvad Sverges landtrukare kunna ega värdt att vid denna exposition ;revisa, så är det att önska och hoppas att svenska ndtbruket må vid densamma blifva represenieradt å ett sält, som är vårt land fullt värdigt och öfver-, nsstämmande med det anseende, som svenska landtrukets alster lyckades tillvinna sig vid allmänna erldsexpositionen i Paris förlidet år. Beträffande landtbruket i England och Skottland, amt hvad jag under min resa i dessa länder sett I ch inhämtat, kan det icke heller lämpa sig att ienl,, erättelse, sådan som denna, ingå uti några speciella för etaljer. Landtbruket i England är mera ojemnt och r ar ännu ej nått den egendomliga och jemna, fulltändiga utveckling, som karakteriserar det skottska J undtbruket, hvilket med allt skäl för det närvarande fin! nses såsom det yppersta och bästa. För en svensk, ) 821 a för hvarje främmande jordbrukare, är sålunda ett bv esök i Skottland alltid af största värde, då mycket å nnes der att se och lära; och likväl är det en san-ter ing, som jag här icke anser mig böra undertrycka, fat len nemligen att vårt eget jordbruk, med den ut501 eckling detsamma på senare tider vunnit, icke står 2 å lågt, som mången tror, utan att vi tvärtom, vid I Så n jemförelse med de bättre skötta egendomarne hos å 2) ss och de skottska landtbruken, snart nog finna att de i ieke stå särdeles efter, och att hvad som för oss rö terstår att önska är en allmännare spridning af ett d. sfter våra förhållanden ordnadt ändamålsenligt jord80 rok, i förening med en större uppmärksamhet och m omsorg åt boskapsskötseln, och en i oundgängligt da sammanhang dermed stående vidsträcktare och -om2 sorgfullare fodervextodling. — Rörande jordens skötkr sel, såsom dess afdikning och egentliga brukning m. m., hafva vi näppeligen något att lära af engelsmänj ev nen eller skottarne; ty vid våra bättre skötta egen-1M domar hafva vi redan tillegnat oss och efter våra förhållanden modifierat de metoder och brukningssätt. I fc som förekomma i England oeh Skottland. Beträf-lia fande åter foderväxtkuliuren och boskapsskötseln, så I be hafva vi mycket, ganska mycket att lära från nämde I m länder; och om vi äfven härvid måste erinra, attåk t. ex. rotfruktsodlingen, särdeles turnipskulturen — li till följd af vårt härvid mindre gynsamma klimat — I på aldrig kan för oss blifva hvad densamma är i Eng-ly land och Skottland, och att vi sålunda äfven härJa utinpan måste lämpa vårt jordbruk efter våra förhålJu landen; så måste dock medgifvas, att vi af dessa länders jordbruk hafva att lära buru foderkulturen — den må för öfrigt bestå i jordfrukter, klöfver, gräs eller andra växter — bör utsträckas vida utöfver hvad hos oss ännu varit öfligt, samt skänkas en större uppmärksamhet, än hvad hittills hos oss egnats häråt. Utan en vidsträcktare foderväxtodling kan aldrig någon lönande ladugårdsskötsel bedrifvas, och utan en större och omsorgsfullare ladugårdsskötsel kan den hos oss redan så betydligt uppdrifoa sädesproduktionen icke ega bestånd. Men af de nämde utlöndska landtbruken kunna vi lära, hvad ock flera af våra bättre jordbrukare redan insett och erkänt, att foderväxtodlingen, i förening med en väl bedrifven boskapsskötsel, icke allenast i och för sig kan blifva ganska lönande, utän att den ock kan bedrifvas utan inskrävkning af sädesproduktionen, då den senare nemligen ytterst är beroende af jordens kraft, och buru densamma underhålles. För att ytterligare uppdrifva och öka jordens växtkraft, användas nu i Eogland och Skottland sa nt flerestädes i utlandet s. k. artificiella gödselpreparater i särdeles vidsträckt omfång, och vi hafva äfven härvid mycket att lära af utländningen. Förbises bör dock. icke att vi, innan vi utbetala penningar för främmande gödningsmedel, vöra bättre sköta och taga tillvara de gödningsämnen, vi oköpandes ega, och hvilka genom vårdslöshet och vanskörsel nu ofta gå förlorade. Men äfven med vegagnende af alla de tillgångar vi sjelfva ega att ska och underhålla jordens växtkraft, blifva de s. k. artificiella eller ezxira gödningsmedlen alltid af stort värde, dels för den speciella kulturen af vissa växter, dels för den derigenom vunna möjligheten att hastigare kunna uppdrifva en. mager och utsugen, föga gifvande jord till bördighet; och hvad som i nämde länder bärutinnan gjorts och göres är särdeles lärorikt. De i senare tider i bruk komna lättlösliga gönlningsämnen (sur fosforsyrad kalk, guano m. fl.) begagnaas i England och Skottland i stor skala och med mycken framgång, och metoden, att vid sådd af turnips och andra finare fröna samtidigt vattna jorden med upplöst flytande gödsel, är en omedelbar tilämpning af de nyare gödslingssätten. Så kallade Liquid Manure Drills, eller maskiner som på en gång utså frön och flytande gödsel, äro ock af de ändamålsenligaste nyare i England inventerade åkerbruksredskaper. Försöken, som på några få egendomar i England och Skottland utförts, ait. använda all gödseln i flytande form och sprida densamma genom och från i jorden nedlagda, tackjernsrör,: såsom det-t. ex. . brukas vid Tiptree-FHall i Essex samt vid Myremill i Ayrshire, kunna ännu icke anses ba ledt till nöjaktiga resultaver. Dessa försök qvarstå nemligen ännu helt enstaka, och det är icke visadt att de kostnader, som på dem blifvit nedlagda, kunnat ersättas. Det vissa år ock, att denna hushållningsmotod ej någonstädes under närvarande förhållanden skulle kunna i stort villämpas, hvilket ock är händelsen med de försök, som blifvit gjorda att framdrifva plogen med ånga. Deremot användas icke sällan i England; och nära nog allmänt i Skottland, ångmaskiner till tröskning, malning, hdckelseskäring, vattenpumpning 0: Vv. Vid hvarje farm i de bördigare och mera odlade deiarne af Skottland finner man vanligen eå sådan maskin, som förrättar väsentligaste delen af de vid ett jordbruk efter skörden förefallande bandarbeten, och hvarigenom högst betydlig arbetskraft besparas. Med den riktoing jordbruket hos oss tagit, och med de redan högt uppstegrade samt framdeles näppeligen fallande arbetslönernaå, vore det särdeles att önska, att ångan, mera än hittills varit händelsen, komme att allmännare äfven hos oss: träda i landtbrukets jenst, för förrättande af en mängd arbeten, hvartill vi redan hafva brist på nödiga armar. Det vore vidare önskligt att modeller af nya eller förbättrade åkerbruksredskaper kunde årligen till landet inkomma, och att redskapsfabriker i större omfång, än de hos oss förut befiniliga, kunde komma till stånd, så att tillgången på bättre och ändsmålsenligare redskaper blefve lättare och. allmännare. För vårt landtbruks utveckling och förkofran. skulle det derjemte ofelbart verka högst välgörande, om, såsom nu sker i England, Skottland, Frankrike och andra länder, årligen dels större, dels mindre expositioner kunde föranstaltas öch premier utdelas så väl för åkerbruksredskaper och landibruksprodukter som för utmärkta och förträftliga husdjur. Den uppmuntran och täflan, som härigenom uppstår, har erfårenheten bevittnat vara syönerligen verksam för jordbrukets och boskapsskötselus framgång och förbättring. Vårt landtbruk bar redan gjort betydliga och vackra framsteg, och det lofvar oss att i en framtid blifva vida utöfver hvad man för våga få år sedan ens vågade hoppas. Men skall det kunna fortgå såsom det nu börjat, och skall det kunna följa med grannländernas framsteg, så får ingenting uraktlåtas för spridande af ytterligare insigt och kännedom i yrket; och ingå medel kunna mera frukibärande aävändas än för väckande af den ädla täflan, som utgör den kraftigaste häfstången för jordbrukets och alla yrkens ut veckling och förkofran, Ultuna den 25 Aug. 1856. J. Arrhenius. EYE, Lam 4 sm mA DA FR RAN 4 FE r8en a rika