statsråc let Gripenstedt, många andra att. förtisa, hvilka visst icke kunna ställas på den linea, som kallas den yttersta venstern. Den orincip, som låg till grund för 1840 års reoresentationsförslag eller ståndsförd:Iningens apphäfv.ande, blef äfven sedermera vid 1847 års riksdag godkänd af konungen och dess samtlige rådgifvare,. utan att man lärer vilja påstå, att dessa hört till ytterligheterna. Icke heller i andra politiska frågor har oss veterligen borgareståndet eller de nämde representanterna arbetat för ett icke möjligt mål. eller opponerat sig mot regeringen utan att derför gifva skäl som bevisat, att de haft et: fosterländskt målisigte. Vid förra riksdagen tillhörde de, så vidt vi kunna erinra 0ss. städse den majoritet inom ståndet, som biträdde de förständigt liberala reformer, hvilka då af representationen föreslogos och sedermera blifvit af regeringen antagna. Att de något alvarsammare än riddarhuset och presteståndet behandlade den s. k. dåchargefrågan, lärer ej heller få anses såsom någon klandervärd öfverdrift, då till och. med så sansadt liberala som hrr J. G. Schwan och C. F. Wern deltogo i den af borgareståndet framstälda önskan om en ministerförändring, hvarigenom åtskilliga rådgifvare; tillhörande den stationära kretsen och hvilka alltför up penbart visat brist på nit, skicklighet och drift. skulle komma att entledigas — en önskan, som blifvit så allmän, att den slutligen synes omsider äfven hafva vunnit konungens bifall. Att vidare hrr Björck och Billström, under sådana förhållanden och i samma andeteg som ståndet förklarade sig sakna förtroende till några de mest inflytelseegande rådgifvarne, icke ville obetingadt gifva dem ett förtroendevotum medelst samtycke till ett begärdt kreditiv, hvars ändamål för ständerna förhemtrades, torde ej heller kunna skrifvas på räkningen af en opposition quand måme. Meå ett ord, vi forska förgäfves i riksdagshandlingarne efter spåren till en. sådan oppositior: inom borgareståndet. För att vinna politiska ändamål måste man använda politiska medel; och om dessa bestå uti vägran af anslag till förvaltningen åt en konselj, som man icke anser besitta rödiga egenskaper att såsom sig bör. vårda landets angelägenheter, så skulle det i vår tanka vara ganska orätt att icke begagna detta medel, åtminstone -att -icke för anslagen före. skrifva sådana vilkor, som lemnade någon garanti för deras användande i den riktning representationen önskar. Sådant innebär ju in tet mer än en nödig och klok försigtighet, hvilken synes oss böra iakttagas äfven af dem, som Svenska Tidningen hedrar med benäm, iagen upplyste liberalex. Yanan således Svenska Tidningen något närbestämmer, hvaruti hon anser en oppouaod meme bestå och hvilket slags sa hon medgifver såsom den konstitue vättigade, kat Aftonbladet beklagjaga åt sig Svenska Tidningens komplimenter eller ingifva henne några förhoppningar, att Aftonbladet hädanefter mer än närma sig till det slags libehitintills skulle 2 : rala, som skulle komma att rösta Svenska Tidningens patroner till behag, eller som skulle befinna sig, hvad hon kallar nära den åt venster lutande konservativa kretsen. För öfrigt hafva vi längesedan uttryckt vår önskan och förhoppning, att de olika fraktionersa af den liberala sidan skola vid den stundande riksdagen förena sig om ett och samma gemensamma mål, och vi hoppas, att Svenska Tidningens försök att på förhand splittra de liberale inom borgareständet skall både på det ena och andra hållet upptagas så :som det förtjenar. Vilja de konservalive verkligen öfvergifva sin ensidighet och äfven göra gemensam sak med de liberale i sträf van de för framåtskridande och grundliga förbättringar i vårt samhällskick, så äro vi icke de, som skola hafva något deremot. Emeilertid kan Svenska Tidningen vara förvissad, Tatt Aftonbladet kommer att bibehålla samma Toppositionella och oberoende ställning, som dådet hittills intagit, måste det än ske med försakelsen att af Svenska Tidningen anses ÅT mindre klokt än det verkligen är. m———————— tm Mm mare sition IT oppositic tionelt b ligtvis icke ) — H. M. konungen gaf i går företräde åt Len talrik deputation från Nyköpings län, hvilken haft i uppdrag att till H. M:t öfverlemna en underdånig ansökning, beträffande den veÅstra stamjernbanans framöragande söder om I Mälaren och Hjelisaren. (P. T.) Å — Prins Napoleon har i dag, åtföljd af sin ;Isvit och sin svenske adjutant, kapten Leyonhufvud, besökt Haga Justslott, rustkammaren i arfprinsens palats, riddarhuset samt Mosebacke. — Sedan prins Napoleon efter audiensens slu! i går blifvit beledsagad till. de för honom i slottets gästvåning utsedda rum, erhöll han der besök af H. M. konungen, som till honom egenhändigt öfverlemnade insignierna af Serafimerorden. I prins Napoleons svit befinna sig hertigen af Abrantes, linieskeppskaptenen grefve de la Ronciere samt hr Ferri Pisani, adjutant hos prinsen. Under resan från Göteborg har kaptenen vid K. M:ts flotta Ekman varit anstäld