BLANDADE AMNEN. — Fjörnjagt. Frår, Eker i Norge skrifves af den 4 September. — Uti Eker har björnen i dessa dagar huserat 8ryat vid åtskilliga sätrar, och bland annat för en fa tig husman slagit en stor ko. Baal Sperenseterer,, en gammal krigsveteran, nära 70 år gammal ock, känd i hela trakten som en högst skicklig och SJerf jägare, beslöt att i sällskap. medsin lika k.cke son Ole fälla nalle, när han nästa gång 810 de påhelsning hos den dödade kon: De lade sig a natt i bakhåll på stället, och det dröjde icke länge innan de sågo en stor björn komma ufsande mellan träden. Men han anade utan tvifvel oråd, ty han gjorde min af att vilja schappa undan, hvarföre gubben, oaktadt det stora afståndet, skickade honom en kula, så att han med ett fruktansvärdt rytande tumlade om på marken. Nu sprang gubben fram till rofdjuret, utan att akta på varningarne från sonen, hvilken han förebrådde för feghet, sägande att han sjelf, som gammal krigsman och jägare, icke kunde falla på det orådet att blifva rädd så länge han hade en kula till i bössan. Denna djerfhet hade dock kunnat komma att stå vår gamle käcke gubbe dyrt, ty han hade icke väl kommit fram till björnen, innan denne reser sig på bakbenen och störtar löst på honom. Sonen Ole, som var ängslig öfver faderns förvägenhet, höll sig emellertid färdig att skjuta och skickar björnen i detta ögonblick en andra kula, ehuru detta var högst farligt, emedan afståndet var ganska långt och fadern nästan låg i famnen på björnen. Detta skott var emellertid så väl riktadt, att det betog nalle lusten till allt vidare anfall och han med ett förfärligt vrålande grep till flykten. Detta gaf den gamle rådrum att skicka en tredje kula efter honom. Följande dagen fann man björnen, på betydligt afstånd från stället och ännu icke fullkomligt död. Desse nu omtalde män förtjena i hög grad ortens tacksamhet och erkänsla; ty aldrig förspörjes här en eller annan ödeläggelse, förorsakad af ofvannämde fruktansvärda rofdjur, förrän de genast följa detsamma i spåren, och den här omtalde björnen är icke den förste som blifvit fäld af dessa, särdeles ljerfva och skickliga skyttar. — Träveluterade tapeter. Det omnämdes i Aftonbladet för någon tid sedan, att en fransk tapetabrikant, Guichard, har uppfunnit ett på sista verldsexpositionen belönadt sätt att velutera tapeter ned trästoft, i stället för det i öfverskärerierna erhållna yllestoftet, och att den förra velateringen :gde åtskilliga företräden framför den senare. I en utländsk tidskrift finner man nu uppgift på: sätet att erhålla trästoftet. Det beredes af till tunna ryfvelspånor förvandladt mjukt trä, som inkokas med ut, färgas, -torkas, sönderstötes i morilar med en tös om 4 till 5 centners vigt, och slutligen-males ill pulver. Utan föregående malning, kan: denna ck, träull (laine de .bois) användas till packning, seppning i madrasser o. s. v. Beredd till velutering kostar den i Paris 10 mindre än vanlig veluteingsnll, oaktadt det höga priset på virke och ved i Frankrike. — MNuseet I Berlin. De yttre arkitektoniska rydnaderna på det nya museet i Berlio hafva blifit riktade med en stor relief på södra frontispicens afvelfält. Den af professor Kiss modellerade grupen föreställer konstindustrien, hvilken är personifiead i särskilta fack, under skydd af en genius. Utörandet är i gjuten zink, med en grå oljeanstryking. På frisen står i stora, förgylda bokstäfver fölande inskrift: Artem non odit nisi ignaras,. Mueets portik, från packhuset ända till jernbron, är nunera färdig och upplåten för trafiken. RR