SYSTBARNA. AP ZAMOR.() God afton, mamsell lillas, sade Marie åt egarinnan till snusboden, en fet gumma med ett fryntligt ansigte. Är det hon, lilla Marie; kommer för att få sig några julbullar kan jag tro? Har just nu fått alldeles färska sådane ifrån bagaren. Hvad skall det vara ? Ack, söta, snälla mamsell Rundqvist, stammade Marie med gråten i halsen, det är så, att mamma icke blef af med sina dynor och... och... och... Blodet, barnets stolta blod, brann på den lilla flickans sänkta panna; hon hade icke kraft att tala ut. Ja ja, och mamma är nu utan pengar kan jag tro, inföll mamsell Rundqvist med en min, som aldeles icke var fryntlig, och en ton, som var bra skarp. Det är ledsamt det. Men jaj skall säga henne, Marie, att jag räknade p att få betaldt för brödet, som ni borgat, och att jag nu icke kan lemna er något mera på kredit. Jag håller väl icke handel för att gratis föda all tross i grannskapet, skall jag säga henne, jag ---. Tystv, utropade Marie och fattade med båda händerna om mamsell Rundqvists arm, under det en blixt af vrede ljungade fram ur barnets öga; men den dog genast bort, och en flod af tårar störtade utför kinderna. Jag kommer icke för att bedja mamsell gifva något på kredit; nej, jag kom för att fråga om mamsell ville köpa denna, och Marie framtog sin lilla byrå. Goda mamsell Rundqvist, köp den, osh jag skall blifva så (9 50 Aftonbladet mir 211.