RR SSR tts enten sees Marie, Marie! hvad skall du göra der? frågade Anna-och reste upp bufvudet.— Tyst, det skall du få se, när jag kommer 7 BA log igenom tårarne. Derefter smög hon ut ur rummet och igenom porten. Utanför densamma stannade hon likväl, tog fram den lilla vackra gåfvan hon fått af den afhållna gudmodren, kysste och smekte den, alldeles som om den kunnat känna henneg smekningar, allt under det hon snyftande mum-: lade: Goda gudmor. blif ej ond på mig för hvad jag gör... ty Gud har sagt, att vi skola äleka våra föräldrar öfver allt annat på jorden -— och nu lyfte den lilla flickan upp sitt hufvud och såg åt höjden. Himlen var: mulen och mörk som natten; men just son hon i smärtan af sin första kännbara uppoffripg höjde blicken upp till den vidarymden, framtittade en stjerna och bliekade en Lat så klar och tindrande ned på barnet ifrån det mörka fästet. Marie log och nickade åt stjer nan för att tacka den. Hon trodde, den gat var gudmor Ankarkrona, som EL Ännu en sitt samtycke till hennes handling ö sång kyste hon byrån och ilnde godan Ufrer gatan till hörnet snedt em samma såldes igen. ped mjöl grtdda. och bröd, häggna vedträd, som köptes stycketals, eta kalla, som såldes efter mått, samt dessutom snus, tobak, såpa, Im. Msom hörer till en dylik handel. M 2 os a öppnade dörren och trädde in i denna. tivarsebod, som helt och hållet kunde sägas: hafva sitt bestånd genom de fattiga, Men hvad Marie icke anade, då hon trippade öfver gatan var, att hon under sin strid utanför por-: jen haft ett vittne, som hört hennes snyftningar och de frammumlade orden. . (Forts.)