Aftonbladet – 9 september 1856, sida 3

JR RV NN BA SJUA AR Macon; kejsaren af Brasilien har skickat hoaom 100,000 francs fr 5000 exemplar af sans Cours familier de littårature. ENGLAND. Den kungliga familjen från Oude hade den 30 Augusti inflyttat till London. Damerna voro djupt beslöjade under vägen, och deras manliga följe uppbjöd hela sin förmåga att hindra de nyfikna åskådarne att få se dem. — En korrespondent i London till Le Nord försäkrar att lord Clarendon skall ifrigt bemöda sig att få till stånd en kongress angående italienska angelägenheterna. -— En annan konerens, som varit afsedd att bållas i London ingående grekiska frågan, torde ej komma :ill stånd, då, enligt Morning Post, Ryssland skall vägra att till den skicka fullmäktig, och avarje öfverenskommelse torde blifva osäker, ifall den göres utan att alla Greklands skyddsmakter deri deltaga. — Polisen i Irland fortsätter att spana efter James Sadleir. — Moraing Post upngifver, att engelska eskadern icke skall lemna Svarta Hafvet förr än alla stipulationer i pariserfördraget äro uppfylda. Samma tidning beräknar, att senaste kriget kostat England 80 millioner Z. HOLLAND. Allmänna uppmärksamheten sysselsätter sig mycket med de planer, som man tillskrifver det nya kabinettet med anledning af dess lelamöters fordna åtgärder och det språk de små tidningarne, deras gamla organer, föra. Justitieministern skulle vid en bankett ha haft för afsigt att förklara och rättfärdiga regeringens åsigter, men ogillande utrop nödgade honom att afstå derifrån, och hufvudstadens borgmästare bemödade sig att i sitt svar framhålla att förnämsta skölet till holländska folkets tillgifvenhet för dynastien var oraniska husets kända lojalitet. En sådan erinring om den ed konungen svurit att bevara grundlagen, hvilken ministrarne anses vilja förändra, har sin anmärkningsvärda sida. SPANIEN. Bref från Madrid, som meddelas i Journal des Debats och Sigsle, uppgifva att orsaken till dröjsmålet med utfärdandet af förordningarne angårnde den nya författningen, är en genomgripande splittring inom de makthafvande moderados. Brefven äro likväl skiljaktiga i fråga om personerna. Siecles korrespondent uppgifver att Rios Rosas tillhör Collados och Pastor Dias mening, det vill sägal den mest reaktionära, då deremot Journal des Debats korrespondent i likhet med Independances påstår Rios Rosas vara liberal och tillhöra ODonnels, Cauteros och Bajarris fraktion, hvilken är mindre reaktionär. Enligt Journal des Dåebats skall Rios Rosas fordra att i författningen skall införas garantier för den allmänna friheten liksom för de kungliga prerogativerna. Enligt Indpendance har allmänheten upptäckt en skandal, som lemnar ett ytterligare bidrag till det förfall, i hvilket marskalk Narvaea regering och moderados hade förfallit. Under nämda regering och före 1854 års Julirevolution var general Ortega, en synnerlig vän till Narvaez, generalkapten på Kanariska öarne. Då dog en af de rikaste egendomsherrarne derstädes och efterlemnade sin hustru såsom sin enda lagliga arfvinge. Ortega förenade sig med två högre officerare om att anskaffa falska arfvingar, med hvilka han de-, lade en stor delaf qvarlåtenskapen. Då moderadoss styrelse, till följd af sitt eget sedliga: förderf, alltid såg genom fingrarne med dylika brott, så måste Julirevolutionen komma emellan, för att det skulle blifva någon undersökning af. Espartero lät börja densamma. För några dagar sedan afslutade krigsrätten denxa, och auditören lärer komma att fordra 20 års fängelsestraff i bojor för Ortega. Marskalk Concha har gjort allt för att få rättegången nedlagd; han har till med sökt förmå auditören, att han skulle fordra den anklagades frikännande, emedan det vore alldeles omöjligt att underkasta en spansk general ett så skymfligt straff. Men auditören har bevisat honom, att saken redan vunnit för stor offentlighet. Äfven Serranos ansträngningar, i samma syftning som Conchas, hafva varit lika fåfänga. PORTUGAL. Från Lissabon berättas, att lugnet på den sista tiden varit fullkomligt ostördt och att ingenting bevisar, att de af lifsmedlens dyrhet föranledda oroligheterna haft sin egentliga orsak i politiska partisträfvanden. Koleran aftog fortfarande i Lissabon och kan nästan anses såsom försvunnen. ITALIEN. Från Rom skrifves den 25 Augusti, att del med Österrike vänskapliga italienska regeringarne skulle, föranledda dertill af Österrike, ba för afsigt att tillställa stormakterna en gemensam not med syfte att få Piemonts stigande nationella inflytande inskränkt. Dermed skulle förenas ett memo:andum till svar på hvad grefve Cavour andragit vid pariserkongressen. Samtidigt förberedes inom vatikanen en ny protest emot sardinska regeringens hållning mot de andliga. Erkebiskopar, biskopar och generalvikarier i stiften Turin, Genua, Vercelli och ön Sarlinien hafva förenat sig i den protest som biskopen af Savoyen aflåtit emot hrr Ratozzis och de Forestas cirkulär, angående uiförandet af de lagar, som sardinska kamrarne beslutat. Vidare skola de piemontssiska biskoparne ha i Rom begärt föreskrifter i fråga om beviljandet af tillåtelse att läsa och ega förbjudna skrifter så länge tryckfrihet finnes i Pismoant. Under det pariserkorrespondanrter omtala att I franska trupperna i Rom skola förstärkas med en brigad, förmäl!a underrättelser från Civita Vecchia att de der förlagda jägareoch grena. dierkompanierna på befäl bafvande generalens befallning blifvit inskeppade för att afgå till Toulon. Äfven säges att alla såkallade clitkompanier af de i kyrkostaten förlagda franska trupper skola återvända för att tjena så