Aftonbladet – 9 september 1856, sida 3

MERA LBIV BF IM MP IA AM AT AN Af Ae — Artifielel mjölk, Från Paris skrifves af den 21 Augusti: I medicinska akademiens session i förgår meddelade dr Piorry upptäckten af en utaf köttsoppa beredd, konstgjord mjölk, hvilken, till oeh med vid användningen af kött och ben af bästa qvalitet, icke skall komma att kosta mer än 10 centimer pr litre (ungefär I sk. bkoför 3 qvarter). Denoa upptäckt, som gjordes helt och hållet af en händelse i Chollet Comp:s stora fabrik för konservering af näringsmedel, samt upprepade gånger pröfvades i närvaro af flsre vetenskapsmän, bör, enligt Piorrys tanke, blifva en verklig välgerning för menskligheten, så vida de närande egenskaperoa hos ifrågavarande fluidam komma att praktiskt konstatera sig. För närvarande kan man endast säga, att preparatet bar utseende och smak af verklig mjölk, samt att det under mikroskopet skiljer sig från blotta emulsioner genom förhandenvarandet af verkliga små mjölkkulor. Det till-.och med skär sig som naturlig mjölk, och det fattas detsamma endast dennas egendomliga arom och sockerämne. Båda torde dock, efser hvad Piorry anser, kunna åstadkommas genom konst. För öfrigt skall preparatet derjemte innehålla alla de i köttsoppa befintliga närande beståndsdelar. Medicinska akadsmien har föranstaltat en ormare undersökning af den meddelade upptäekten. — Sterkar. Man har gjort den observationen, att de storkar, som i år anlände tidigt. hafva infunnit sig parvis, men att af dem, som kommo senare, hafva endast hanarne anländt, under det att större delen af honorna, hvilka lära flytta något senare, blifvit öfverfallne af storm oeh funnit sin död i Medelhafvet, Äfvenledes ha man anmärkt att en del af våra flyttfoglar, just i följd af den våta och kalla våren och sommaren, häckar i vida sydligare trakter än annmars varit fallet. — Högdjar. Såsom en sällsynhet må nämnas att en hjort helt nyligen blifvit fäld i närheten af Hallaröd i Onsjö härad; och var det sannolikt samma djur, som någon tid förut varit synligt i skogsmarken vid Norra Hultseröd af Billinge socken. På de flesta ställen i mellersta Skåne, hvarest hjorar för omkring 30 år sedan funnos i mängd, såsom fallet var i skogstrakterna söder om Ringsjön eeh i Skarhults vaekra högskogar, bafva dessa djur numera allestädes försvunnit, sedan skogarne nedhuggits och plogen går öfver de fordna så,herrliga bokoch eklunderna. Den tiden hjorten var talrik oeh djuren, synnerligast på frälsejorden, fredades annorlunda in i senare åren, hände det ofta att hela hjordar af dessa prydliga högdjur slogo sig ner i säden, förnämligast i ärtåkrarne, och gjorde stor förödelse, så att bönderna nattetid måste hålla vakt kring sina åkergärden för att hafva dem någorlunda fredade. Alla äldre bönder från angifna trakter oemtala detta från deras ungdomstid samt försäkra, att hjortarne ej voro så särdeles rädda af sig, då de väl vid skott eller annat buller sprungo in i närmaste busksnår, men kommo genast tillbaka, oeh att det var ej sällsynta exempel på att de äfven grymt huserade i böndernas kåltäppor oeh persiljeland. Numera behöfver man ej frukta för någon synnerlig skada hvarken af hjort eller rådjur i de skånska sädesfälten, ehuru det senare djurslaget synes något föröka sig i spåren af den fredade ungskog, hvilken uppväxer oeh vårdas på flera egendomar sedan fälten blifvit enskiftade. Vid Ofvedskloster, Sköfdeberg och i andra sydliga skogstrakter i provinsen lär man ännu hafva hjortar i större ymnighet, ehuru de äfven der mer och mer skjutas ut, så att man om ett halft århundrade knappast har detta djur på Skandinaviska halfön, utom i djurskogarne. Ettannat djur, som äfven snart nog synes vara utdödt i Skåne, är gräflingen, hvilken för en half mansälder sedan fanns tämmeligen talrik, men som nu tyckes höra till sällsyntheterna, under det att vargen synes föröka sig, till och med yngla i provinsens löfskogstrakter, sjelfra Söderåsen ieke undantagen. (M. N. A.) — Ett fenomen. Amerikanska tidningar berätta om ett egendomligt meteorologiskt fenomen, som skall hafva blifvit iakttaget från det amerikanska skeppet sWisconsin under dess senaste resa från Havre till Newyork (berättelserna nämna ej hvilken dag.) Skeppet befann sig på öppna sjön, himlen var mörk och betäckt af tunga moln. Då nedstörtade plötsligt ur molnen en stor eldkula på stormasten och derifrån på däcket, som den alldeles öfversållade med eldgnistor. Ett störtregn släckte dock elden genast. Ungefär tio minuter senare nedföll en annan eldkula, men ieke på skeppet utan bredvid detsamma i vattnet, der den kreverade med så ofantlig kraft, att flere matroser, hvilka just då voro sysselsatte att refva stora fockseglet, lupo fara att af lufttryckningen kastas öfver bogsprötet. En af dem var döf en längre tid derefter. Sekonden ombord blef så bländad, att man betviflar huruvida han någonsin återfår sin syn. Stormen varade ett helt dygn; och man anser för säkert att skeppet blifvit uppbrändt, om ej regnet så att säga öst ner. — Skendöd. På kyrkogården i Frankfurt finnes ett jordfästningskapell, der lik insättas, som anses var blott skendöda. Inrättningen är särde!es enkel. Liket plåceras på ett slags säng; i dess hand fästes ett snöre, som står i förbindelse med en ringkloeka, hvilken finnes uti ett rum, som natt oeh dag bevakas af dertill förordnad betjening. Huru sällan skendöd inträffar, synes deraf, att på tjugo år, som denna inrättning fumnits till, intet fall af uppvaknande förekommit. (G. H. o. S. T.) — Ararat: : Till Times skrifves, att det lyekats majar Stuart jemte fyra andra engelsmän ati bestiga berget Ararat. Sedan första försöket misslyekats, gjordes den 13 Juli ett nyti. Då sällskapet sillryggalagt en tredjedel af det kegelformiga bergets adjd, måste man eatlediga kurderna, emedan de af vidskopelse icke vågade tillbringa matten der uppe. Bfser att följande dagen, på en böjd af 14 000 fot öfr hafret, bafva betrakiat solens uppgång, nådde an omkring kl. 9 bergets spets, der engelsmännen aedstueko i smön en liten sabsl, som de funnit vid foten af det så kallade Abiebska korset. Bergets :Opp visade spår efter: våldsamma vulkaniska skakaingar. Den högsta, nästan tvärbranta spetsen billar en trehörnig pyramid, med en utsträekning vid roten af 200 och en höjd af 300 fot. Ararat utgör, som bekant, sedan 1827 gränsmärket mellan ryska, persiska och turkiska områdena. För första gången sestegs epetsen 1829 af Parrot, Behbagel och Schienan. År 1540 förärdrade sig bergets yttre form till öljd af on fruktamsvärd jordbäfning den 20 Juli. År (845 bestegs Ararat af Moriz Wagner eeh Abieh, som geologiskt undersökte och beskrefvo detsamma. — Hertigen af Sachsen-Coburg-Gotha. skrifzer i detta ögonbliek sin femte epera. Den har till atel Diana, och tyska texten är af Otto Prechtler, hvilken på senaste tiden vistats flera dagar på slot;et Cailenberg i hertigens närhet. Liksom vid den lureblaoechiige kompositörens förra operor, ombesörjer Gustaf Oppelt öfversättningen till franskan af textea till detta hans nyaste arbete. — Spansk legend. Då Spaniens zkyddspairon, den helige Jakob af Composiella, kom upp till himlen, bad han vår Herre om allt godt för sitt land; och allt blef honom beviljadt: tappra män, sköra qvinnor, suadt klimat, frukibar jordmån o. s. v. Mea till slut bad han äfven om en god regering. Då svarade vår Herre: Nej, helige man, deita kaa du icke erhålla! Ty om ditt land till på köpet finge en god regeriog, så skulle englarne rymma från himlen för att medsätta sig i Spanien. HANDELS-UNDERRÄTTELSER.