Aftonbladet – 8 september 1856, sida 3

sakta, högt, men ännu intet tecken till svar. Nej, ieke för det starkaste trumpetljud, som ett jordiskt bröst kan framstöta, skall detta öra någonsin mera öppna sig. Lord Warleigh hade gått bort från all sin rikedom och allt sitt elände. Intet återstod nu, mer än en stackars gammal : gestalt, uppkrupen uti en armstol, med de nyckfulla flammorna af den slocknande elden kastande sitt ljus och sina skuggor öfver hans stela, orörliga ansigte. Benford blef högligen förskräckt, men äFven litet smickrad. Det är ej i hvarje prestgårds förmak, som en lord med femtiotusende årligen nedlåter sig att dör N Benford höll hktalet öfver hans lordskap för en stor menighet. Han talade om hans välgörenhet, om hans lyckliga lif, vidrörde lätt de små underligheterna af ett sinne, som blifvit försvegadt af år och träget arbete och hoppades att han nu vunnit frid sedan han aflidit i hemmet, — ja nästan i armarne på en kyrkans man. Hans lordskaps egendomar blefvo försålda, och pengarne skulle, enligt lordens vilja, användas till grundläggande af skolor och hospitaler; men intet skolrum eller hospital blef någonrin derför uppbygdt. estamentet blef klandradt; arfvingar kommo upp ur alla samhällets klasser; larkarlarne mådde godt, oeh slutet blef att rättvisan slukade alltsammars. Då Combe Warleighs egendom ömsade egare, blef slettet förvandladt till en qvarn, Biblioteket togs bort och ett schakt gräfdes just der det hade lagat. Då arbetarne medstigit vid pass åtta fot under jordytan, träffade de på ett skelett, en lanterna och en spade. Det besynnerligaste var, att spaden var djupt nedtryekt i skelettets hufvudskål. Mr Fungus, antiqvarien, uppläste en afhandling i arkeologiska samfundet, hvaruti han till komplett evidens bevisade, att kroppen hade blifvit offrad af druiderna; och en strid uppstod nellan honoff och dr Toadstoo, hvilken senare i britiska sälskapet klarligen ådagalade, tt det var en sjelfmördaresg graf under koung Alfreds tid, Varande en olärd man och ingen antiqva-ie, är jag af annan tanke än de, men jag be-åller denna för mig sjelf. Sbut.