Aftonbladet – 6 september 1856, sida 2

Hvad står då på. — Stilla, hästar ! Något illa. Han ligger der! sade en man, i det han rysande pekade på ett af de öfre fönstren i värdshuset. Han. blef funnen död i pastorns säng med en sådan skåra ! — Mannen pekade på sin strupe och tystnade. Arthur började lyssna. Hem är det? är det någon som känner igen liket ? Nej; han var en främling, spritt naken, utan en enda tråd på kroppen och mördad; men här är länsmannen. Han skall taga reda derpå. Länsmannen anlände; det var en man med ett vigtigt utseende, som ej tycktes röna mera intryck af scenens hemskhet, än en slagtare i sin bod, omgifven af döda får. Juryn blef sammankallad och gick upp för trappan. Några få af åskådarne blefvo insläpta, Arthur bland andra. Han var fruktansvärdt lugn, påtagligen genom bemödandet att qväfva sin rörelse. Jag har aldrig sett någon död, sade han, och denna första erfarenhet är högst förfärlig. . Förhöretfortgick. Arthur, ehuru inne i rummet, höll sina ögon tillslutna; men genom sina fälda ögonlock tyckte han sig dock skåda den spöklika synen, den styfva kroppen, det gapande såret. Han tänkte på att skynda ned för trappan utan att afvakta utslaget, men. det var en förtrollning uti scenen som fastnaglade honom. Kroppen blef funnen uti detta tillstånd, sade länsmannen. Det behöfs inga andra bevis, än detta sår, för att intyga att han blifvit mördad. Men genom hvilkens hand? Det är omöjligt att säga. Är det ingen som igenkänner liket? — Der var en lång tystnad; hvar.och en af de närvarande betraktade det hemska föremålet, men ingen kunde besvara frågan. Slutligen öppnade Arthur med våldsam ansträngning sina ögon och fästade dem