AKADEMI-KAMRATERNA. ) DICKENS. Winnington tänkte ej stort på morgondagen, han älskade Ellen Warleigh utan att tänka. på om hon vore rik eller fattig, Det är troligt, att Ellen Warleigh icke, heller hade stort mera förmåga af beräkning; ty visst är, att Nennes känslor för Wennington ej voro lämpade efter hans verldsliga utsigter. Törhända visste hon ej sjelf hvilka hennes känslor för Honom voro. Hon fan honom älskvärd öch vändrade med honom bland de ensliga kullärne, sökande sina fjärilar. — Ofta funno de inga under deras fyra timmars vandring, och kommo likväl bem så förnöjda som .om en Kejsare af Marocko sute på hvarje buske. Hindrade uti sitt studiu af naturalhistorien genom den envisa frånvaron ar fjärilar och trollsländor, började dej för att hatva något mål, att slå sig på botaniken. Huru mycket forskade de ej efter ljung af en viss sort! Hvilkeh fröjd kände de ej då då träffade på en kvippa vilda blommort De instoppade dem uti en liten väska, som de medfört, tögd dem hem, och förvånade mr Warleigh mel Jjädet af deras latinska nammn, Hvilken ny värdighet erhöllo ej de vänligaste saker under denna välljudande benärgning! Huru vördnadsvärd blef ej en nässla då hon kallades en Urtica, och huru förhoppningsrik ka och Gretna Green, då en blomma ktes vara kryplogamiskl I ymnerlig rot denna ört harts afton vid åter sade, Win i en vid oraste från herregården, och lade den på bordet. Se Aftonbladet n:o 205,