Aftonbladet – 2 september 1856, sida 3

bär verkligen alla inre tecken af tillförlitlighet, så synes den med samma post. från Mellitta öfver Spanien oss: tillhandakomna moIriska uppgiften om träffningen, enligt hvilken ej mer än två morer skulle ha fallit, ha en lallt för stor likbet med en bekant nordisk makts bulletiner att kunna utan bevis antagas. Vi: hafva i dag emottagit tidningar från London af den 26, Paris och Briässel af den 127, Hamburg af den. 28 på aftonen och från Köpenhamn af den 30 Augusti. DANMARK. Fedrelandet meddelar efter Nordischer Courier en redogörelse för förhandlingarne i målet mot holsteinska ministern, gom den 25 J Augusti förevar inför Overapellationsretten i Å Kiel. Förhandålingarne öppnades kl. 11 förmiddagen. Tillstädes voro presidenten Och sju af rättens medlemmar, jemte dess :sekreterare åklagaren, advokat -Friederici, och den anklagades försvarare advokat Bargum. Å Utanför skranket voro: placerade en rad stolar, på hvilka en deputation af ständerförsamlingen, med baron. C. Scheel-Plessen och baron Blome i spetsen; tog plats. Det öfriga till utrymmet mycket inskränkta rimmet var uppfyldt af ett talrikt auditorium, mest främlingar och. studenter. Åklagaren fick först ordet och framförde anklagelsen, i det han bufvudsakligen höll sig till anklagelseskriften. Hans påstående gick ut på att det icke varit någon trängande orsak till utfärdandet af vissa särskilt uppräknade, utan provinsialständernas författningsenligt nödvändigt förutgående samtycke, vidtagna åtgärder, att dessa åtgärder vore författningsvidrigt vidtagna, och att den anklagade ministern för Holstein derföre förbrutit sitt embete. Efter ett kort uppehåll fick Bargum ordet och motiverade sitt yrkande: att rätten måtte döma, att kärandens anklagelse afvisades som ogrundad, och han sjelf förklarades skyldig-att betala de dervid förorsakade kostnaderna. Advokat Friederici fick. derpå: ordet till ett svar, hvari han på ett mycket häftigt sätt sökte uppvisa misstag af alla slag som svarandens sakförare skulle. begått, och hvarvid han icke lät det tryta på tämligen spetsiga utfall. Han slutade med att lägga domstolen på hjertat, att den skulle ansvara inför landet och verlden för sin dom, och att den icke skulle kunna stå till svars för en frikännelse. Ändtligen kl. 7 på aftonen fick svarandens advokat ordet till en duplik, som varade till kl. 9, och hvari han med sin kända talent och sitt vanliga lugn försvarade sig mot åklagarens förebråelser och insinuationer. Han.slutade sitt föredrag med det yttrande, att han, lika säkert som hvar och en i salen, hade hört åklagarens sista yttranden med harm; han: ville derföre, ej för att äfven å sin sida söka inverka på domstolen, utan blott som en -motvigt mot åklagarensi hotelse, göra rätten uppmärksam derpå, att en sådan dom som denne fordrade, möjligtvis kunde hafva följder till hvilkas framkallande han säkert lika litet som någon annan ville medverka. Om nemligeax domen skulle komma att lyda derpå, att ministern hade förbrutit sitt embete, så läte det fall tänka sig, att regeringen förklarade en sådan dom ligga utanför domstolens kompetens. I hvilken hög grad domstolarnes auktoritet skulle lida deraf, behöfde han väl ej vidare utveckla. Han kunde för öfrigt tillägga och försäkra, att han hvarken hade talat med den anklagade eller någon annan om ett sådant fall, hvilket han blott tänkte sig som möjligt, ingalunda som önskligt, och att han lika litet i afseende på denna förmodan, som hela sitt försvar öfverhufvud, hade erhållit någon instruktion. — Härpå afslutade presidenten sessionen, som utan afbrott varat i tio timmar. Domen kommer först att offentliggöras på samma gång som premisserna, till hvilkas utarbetande domstolen har en frist af 12 dagar. . . TillsFolkethingsman för Köpenhamns tredie valkrets utsågs den 26 Augusti major Abraharhsen af generalstaben, den ende Kkändidat som framstäldes: ; Enligt döt förslåg (till jutlänäska jerhbanans riktning, som utarbetas af ingeniörkåren och generalstaben , skulle .hufvudlinien komma. att. passera följände ställen: Flensborg, Leck, Tönder, Lygumkloster, Jelg, Koldidg, Fredericia, Veile, Horsens, Aarhus, Randersy. Hobro, Aalborg, Seby och Frederikshavn. Utom en liten sidobana till Snoghöi, äro två större föreslagna, nemligen från Aarhus till Silkeborg och från trakten vid Hobro öfver Wiborg till Hjarbek. Bangårdarne skulle öfverallt komma att ligga invid städerna. Emellan samtliga postkontoren i danska monarkien, postkontoren i Hamburg. och Libeck derunder inbegripna, ha under andra qvartaletinnevarande år blifvit utvexlade 2,274,771 bref, hvilket gör 148,202 stycken mera än under det motsvarande qvartalet i fjol. Tillökningen har varit öfver 14 procent. Brefvexlingen med utlandet har utgjort 537,517 bref, eller 100,432 stycken mera än i Aprilqvartalet 1855. Tillväxten har utgjort 23-94 Med postkontoren i Norge hafva utvexlats 60,025 bref, med dem i Sverge 114.880, med den tyska postföreningen och det öfriga utlandet 334,612 bref. SR Gaslysning kommer att införas i Veile och Wiborg. Sju städer i konungariket ega redan en sådan. Anläggningen har utförts af det dariska gaskomparliet. Den nya skruffregatten Niels Juel har, under befäl af kommendörkapten Irminger, ut: gått på en profresa i Östersjön. FRANKRIKE. Franska regeringen bar anvisat 120,000 fr. för reparation af ryska beskickningens hotell i Konstantinopel. — I Marseille hopa sig varorna, emedan jernvägen icke varit tillräcklig för deras transporterande in i landet... Med anledning deraf har man öppnat aktieteck