Aftonbladet – 2 september 1856, sida 2

de sista åren utarrenderat:sina boställen i de flesta af ofvannämde landskaper,temligen allmänt. erhållit .arrendesummor 3 å 4 gånger större, och mångenstädes ännu mera, än uppskattningsvärdet, så kunna de icke i en kalkyl som den ofvanstående lägre beräknas, vöre det än så angeläget.ådagalägga att denna stegring: hvarken äraf särdeles höjd eller allmänlighet. — Skulle då icke dessa sämmor jemte indelta räntorna och arrendesummorna för boställena i de öfrige af rikets provinser förslå att nöjaktigt förhöja hela indelta armåns löner? ; Vi tro det verkligen. Svenska Tidningen tror det icke. Saken kan heller icke utredas med mindre ett praktiskt försök anställes. Det skulle ej då, som nu, fihnas . regementschefer, majorer och kompanichefer m. fl. som tjena för dubbla. den summa, -hvartill de enligt stat äro berät tigade. De i penningar eller tunnor spanmål, om man nödvändigt så vill, bestämda lönerna skulle ärligt utvisa hvars och. ens inkomster. Inga orättvisor eller, oegentligheter, hvarken regementena: eller -kamräåter vid sammå regemente efmiellat vorödå tänkbara, uta enkelhet och. rättvisa skulle då efterträda det nuvarande-särdeles inkrånglade och befängda aflöningssättet inom indelta armån, Af ofvanstående inses, att vi. på. intet vis kunna biträda den åsigten, som enligt Svenska Tidningen lärer förefinnas bland armen, nemligen: om-alla löneförmåners förblifvande inom t regemente, dit de vid indelningsverkets inrätiande blifvit anslagnen... En sådan, åsigt ahse vis absurd, emedan -löneförmårierna äro Sverges, och icke regementets längre, än Sverges konung och ständer det så för godt finna. Att skäl för åsigten finnas, som låta höra sig, betyifla, vi. åtminstone att ; dessa. skäl, anses goda af andra än möjligen af dem, som, åsigten direkt gagnar, ity att den omöjliggör en gagnande omreglering af indelta armåns löningssätt, emedan den förbjuder att taga hvarest öfverflöd finnes och dermed afhjelpa der brist uppstår. Om t. ex. första åtgärden af en omregleriog blefve, att till:siffran bestämma de nya förhöjda lönerna, och den andra vore att i mån af indelningshafvares afgång och arrendeKontrakternes tilländalöpande utarrendera enligt ofvanstående alla boställen till-den högstbjudande, så inträffade. ganska säkert, att tillgångarne öfverskrede behofvet vid alla regementen, som ligga förlagde i seminenta orter. Hvru skulle ett sådant öfverskott då användas? Naturligtvis att fylla bristen, der för liten tillgång yppat sig. Det är således glädjände, att Svenska Tidningen icke tyckes gilla denna åsigt. Som det emellertid beklagligtvis är ett faktum, hvilket icke kan förnekas, att flera medlemmar af indelta armån till följd af de ojemna lönerna äro i ekonomiskt afseende vanlottade (uttrycket högst vanlottade, som Svenska Tidningen begagnar, torde vara mera användbart på lägre civila embetsmän samt en del af värfvade armåns befäl, hvilka, eburu de hafva en otillräcklig lön, icke kunna i likhet med de förstnämdepå ett vinstgifvande sätt använda någon del af sin tid i andra företag), så må väl en provisorisk lönetillökning intill dess dmreglering af indelta löneväsendet skettn, kunna sättas i fråga. . Men några. uppoffringar för detta ändamål anse vi endast i det fall Höra göras å statens sida, såvida densamma garanteras, att omregleringen blifver genomgripande och af varaktigt gagn, hvartill ovilkorligen bör räknas alla boställens utarrenderande samt lönernes bestämmande helst i penningar; hela den der uppskattningsteorien är oduglig, endast tjenande till att bereda åt somlige indelningshafvare. osynliga inkomster och dymedelst. göra lönerna.i. samma .grad olika. Detta blifver gifvet följden, emedan en uppskattning, som i år är tämligen riktig, om 5 eller 10 år blifver alldeles oriktig, och då står man på samma fot igen.