Aftonbladet – 1 september 1856, sida 3

tusende gången uppläst det högt, kommoalla öfverens om att det var bestämdt, oomkullkasteligt och oåterkalleligt. Marie Touchet tog sig sett bad, och den blifvande drottningen for med sin far till ersenalen. Sully arbetade uti det stora kabinettet, hvars fönster vette åt flöden. Det var en skön dag, och solen kastade ett bländande sken öfver ministerns pappersluntor. Kanske var det denna glada solstråle, som uppvärmde den e!:oat s3 allvårlige Rösnys tankar, tyhan gnolade och han skrattade .-— tvenne. högst sätlsynta saker boz don-stränge statsmannen. Så snar. herr dEntragues och hans dotter anlände, infördes de genast af de ödmjukt bugande betjenterna till ministern, bvilken på förhand gifvit befallnipg derom, Detta var ett privilegium som. i hög grad smickrade den högmodige fadern, ty hela Frankrike visste huru snål den store Sully war med ynnestbevis. Vid åsynen af Ho nriette skyndade ministern artigt emot henne, bjudande Benne en stol. Hör: dEotragues satte sig bredvid sin dotter, och Sullyförblef stående. Hvilken lycklig slump har jag att tacka för derna utmärkta visit ? frågade han bugande. sEtt mycket vigtigt skäl, min herre; svarade Henriette med en drottnings värdighet, min far skall hafva den äran att genast meddela er det.n sJag lysgfrär, min frökenn, försäkrade Silly. Men skulle ni först vilja tillita mig att försegla-detta sbref;. som konungen befalit mig att skrifva till den täppre OCrillot i Proveree För Guds ekull, min hersc, låt 8j 056 sföran, badad Eatragues. Sully började att smälta lacket utan att se på någon. (Slutet följer.)