Aftonbladet – 28 augusti 1856, sida 3

—E1C1SSSS MM KV mm Vädret var skönt och herrligt; på den blåa himlen syntes endast ett och annat nyckfull moln, och de leende stränderna speglade sig behagsjukt i det klara vattnet. Flera af hof. männen landstego vid Melun för att uträtta några kommissioner som Gabriella gifvit dem. och de äfrige fortsatte med sin herrskarinna resan till: Bercy. Den fintliga hertiginnan hade förstått att begagna sig af sin makt för att aflägsna de besvärligaste af sina följeslagare, och hvad de öfrige vidkom, skulle hon nog alltid hitta på ett medel att befria sig från dem vid ankomsten till Paris. Samtalet vände sig omkring allt det, som kan roa en lättsinnig qvinna oeh smickra en högmodig själ, och litet emellan smektes Gabriellas öron af ordet: majestät. Men hon hörde det ej; ju mera hon närmade sig sitt mål, ju mörkare blefvo molnen å hennes panna och draget kring hennes äppar — det var som ora hon redan inträngt inom den dödliga atmosfer, hvilken väntade henne... Med nedböjdt hufvud och stirrande blickar öfvertänkte han de hemska rykten, som hennes försvinnande snart nog skulle hafva satt i omlopp, och hon ryste vid tanken på konungen och hans djupa SOrg.... Arma Gabriella! huru gerna-hade hon ej i detta ögonblick afstått från sitt förslag och brutit sin ed, om ej minnet af Espårance afhållit henne derifrån . .. dock, han väntade henne; och liksom hvarje ädel qvinna fann hon sin högata lycka i att blifva tackad af den hon älskade, När båten for förbi Villeneuve-SaintGedrges, befalde Gabriella att den skulle lägga i land, emedan hun ville bjuda sina da mer några förfriskningar. Den blitvande dratt-. ningens order hörsammades naturligtvis genast, och under dem glada villervalla, hvilken