Aftonbladet – 25 augusti 1856, sida 3

BLANDADE AMXRN . — Pörfärlig olyekshändelse: Pin Nöutitschein iMöhren skrifves: Den 40 sätlidne Juni hände i den ieke långt härifrån pelågua vallfartserten Zaschau en förfärlig olyet a I en däld i närheten af kyrkan, och invid en kö fa, tom springer fram från ön undergfåfd sandsten: sklippa, hade ett litet sällskap lägrat sig för att vader middagsvärmen intaga sin tarfliga måltid. I3å lossnade plötsligen en så Fallad hjorts, det väl säga ett framskjutande klippstyeke, på en höja af femten fot, ech föll ned öfver de i skuggan rastande. Fyra menniskor blefrehelt oeh hållet kressade och afiedo ögonbliekligen.. Två andra )(made, oaktadt alla ansträngningar, ieke: dragas frara undan sin kolossala srafsien. En af dessa var fader till fyra bärn. Sex personer blefvo mer eller; mindre skadade. Två bland dem anses vara utm hopp. En fjortonårig ficka hade den själsnö varen, att i samma Ogonbliek, som blocket lossn? de från klippan, klänga sig fast vid derna, och det öll ned vid hemnes fötter utan att göra henne nåson skada. — Musikalisk ångmaslin. Man har ofte anfört amerikanarne såsom exempel på ovanlig exegntrieitet i sina uppfinningar. Tidningen Currier of United States omtalar nu följande användning af ångan vid musik, hvaraf man nyligen gjort ett besynnerligt försök i nämde land. Bland de många olika förlustelser, som man påhittat för att fira den 4 Julio, säger tidningen, är ingen mera originell än den, som. man. nyss utfört vid jernvägen till Worcester, . Man har der, genom att på ett lokömotiv anbringa en följd af hvisselpipor utaf olika storlek, . erhållit. ett slags instrument, som eger nog styrka att låta höra sig flera miles omkring. På afstånd torde den melodi, man sålunda spelar, möj-ligtvis vara uthärdlig, men man måste tillstå, att den på nära håll blir en högst underlig musik.s — Srvartfårgeing med kremsalt, af C. C. Neunhöffer, förgare i Wärtemberg. Vanligen svartfärgas med jernvitriol och kopparvitriol, eller den blandning af begge, som i handel förekommer under: namn af salsburgervitriol. Svärtning med kromsyradt kali kostar ieke blott mycket mindre, utam ger äfven en svärta som både är djup och icke färgar ifrån sig vid bruket oeh vid tvätt; dessutom behåtler det färgade sin mjukhet, i stället för att det genom den vanliga svartfärgningen med jernsalt blir styft och till och med sprödt. För att svärta 100 I kardullsgarn, upplöses, i en för garnbel ta färgning passande vattenmängd, 5,83 K (5 83 ort) vinsten, 5,83 X kromsyradt kali och 25 ort koppar-vitriol; lösningen upphettas i kopparkittel, och när: den kokar, tillslås 25 ort svafrelsyra. Man låter se-dan blandningen kallna och indoppar garnet på van—ligt sätt, hvarefter lösningen, med garnet deri, brimgas att koka halfannan timma. I derna betaing kunna flera garnpartier behandlas efter hvarandra. Utfärgningen sker sedan i ett afkok på 40 IX blåholtz .oeh 34, gelbholtz, hvari garnen kokas VÄ till?7; timma; svärtan är då så fullkomlig den kan önskas.