vande af månggiftet, hvilket med fog af ett stort parti bland mormonerna anses hindrande för mormonismens utbredande. Detta intressanta spörsmål hade naturligtvis ditlockat ett stort antal menniskor, hvaribland en mängd icke-mormoner. Debatten antog strax en tämligen stormfull karakter, då det visade sig, att den gjorda propositionen icke fann det bifall, so:a den, hvilken framstält förslaget, hade väntat. Flere mormoner af den lägre folkklassen, bland hvilka särskilt en sjöman, ville på intet vis höra talas om månggiftets vpphäfvande, och den sistnämde förklarade rent ut att han blifvit mormon endast och allenast af den orsaken, att han derigenom erhöll tillåtelse att gifta sig så ofta han behagade. Slutligen började man begagna i ordets hela betydelse slående skäl, och då slagsmålet inom kort blef allmänt, fann värden sig föranlåten att reqvirera militär, som helt enkelt gjorde slut på sammankomsten genom några af de värsta slagskämparnes arresterande. (Kalmar-Posten.) — Från Paris skrifves, att öfverstelöjtnant Kleen dit ankommit den 17 dennes. — Hr Stenhammar gaf den 18 dennes, med biträde af fröken Hilda Sandels, en konsert i Göteborg och skördade dervid rikt bifall. — MIl Andre och hr Nagel hafva på gin konstresa besökt Ystad, der de den 17 dennes gåfvo konsert, — Hr Georg Dahlqvist återkom i lördags till hufvudstaden från sin konstresa i Finland. — Sistlidne måndag gick af stapeln på det hrr Telander och Hammar tillhöriga vid Bergsund belägna skeppsvarf derstädes nybygda jernångfartyget Erik Väderhatt, 134 fot långt och 24 fot bredt samt 9 fot djupgående med last. Fartyget kommer: att förses med en propellermaskin af 50 hästars kraft, jemväl på Bergsunds mekaniska verkstad förfärdigad. Vid samma faktori äro äfven under byggnad 3:ne andra jernångfartyg, det ena kestäldt för staden Hudiksvall, det andra för Malmö, och det tredje för Oskarshamn. Äfven har på samma skeppsvarf i år blifvit bygdt ett ångfartyg af trä för staden Westervik, dertill! maskinen i höst blifver färdig. Ångfartygen Tuting, Södertelje och Sigtuna Fafva äfven i år derifrån färdiga utgått. (Sv. Tidn.) — Journal des Debats för den 17 dennes ianebåller en korresj ondensartil från Stockholm, hvaruti uppmärksamheten fästes på amiral Glasenaps inspektionsresör, samt på rys: sarnes plan att göra Kaskö till ett Bomarsund n:o 2. Artikeln har nu äfven gjort sin rund genom de engelska bladen. — Attachen för marinärenderna vid härvarande ryska legation, amiral v. Gläsenap, har under sin rundresa i Sverge och Norge för att bese begge länd rnas marinetablissementer nu senast äfven besökt Karlskrona, der han, åtföljd af en annan rysk officer, tagit fistningsverken och varfvet i ögonsigte. Denna myndigheternas flathet eller allt för stora artighet mot en fr mmande makts — och dertill Rysslands — sändebud, hvarigenom han sättes i tillfälle att skaffa sitt hof upplysningar, om hvilkas användande vid förefallande behof intet tvifvel kan ega rum, har i landsorten väctk mycken harm, som gifvit sig luft i följande artikel i Kalmartidningen Barometern, eljest en varm försvarare af regeringen: Vi enfaldige oeh oinvigde kunna ej fatta, huru det är möjligt, att regeringen kan tillåta sådant. Folket i Sverige kallar dess fästningar och flottor sin egendom. Det vill med lif och blod försvara dem, och vi behöfva ej säga, åt hvilken makt. svenska folket mest ogerna öfverlemnar denna egendom, som det betraktar såsom medel, att mot yttre fiender värna sin frihet och sjelfständighet. Det har varit en sägen bland folket, att dylika etablissementer aldrig finge förevisas för någon utländning, likasom man försport att svenske män, särdeles militärer, städse brukat misslyckas, då de försökt att få tillträde till en fästning utomlands. Och nu får ryske amiralen Glasenap, åtföljd af ingeniörer, taga vårt dyrbaraste marinetablissement i ögonsigte. Vi upprepa att folket förestält sig vara rätte egaren till detta etablissement, och det synes sålunda vara ep lika billig som naturlig begäran, att det må erhålla någon upplysning om regeringens motiver till ett handlingssätt, som folket tror kunna komma att medföra vådor för denna sin egendom. Man har visserligen sagt oss, att det i offentlighetens tidehvarf i alla fall vore omöjligt att hålla en fästnings inre beskaffenhet dold. Men hvartill skulle då amiral Glasenaps resa tjena, och hvad skulle hans ingeniörer uträtta? —L — Från Kalmar skrifves i Barometern af den 23 dennes: Den ovanligt starka och under flera veckors tid ihållande sommarhettan, jemte ofta inträffad stark blåst, hafva i förening verkat derhän, att all vårsäc är till hälften nerbränd eller förtorkad, Detta gäl ler om vårsäden i allmänhet, Undantag finnas, mer de verka icke mycket på det hela. — Rågskörder pågår allmänt och inbergningen försiggår utan stor besvär. — I allmänhet hafva åkerfälten icke vari just tätt besatta med rågtrafvar: men axen äro myc ket rika och lofva god säd. — Under den långvariga allmänna torkan hafva blott få regndagar inträffat med så ringa nederbörd, att verkan deraf varit högs ringa eller ingen. De vanliga betesfälten äro och I fördenskull brunbrända af solhettan, och ängsbete I kan ej räcka länge, om ieke snar och tillräcklig ne I derbörd inträffar. — Man läser i Göteborgs Handelstidnin; för den 19 dennes: Redan för ett par är tillbaka meddelades i Han I delstidningen ett par uppsatser, hörande till den vig : tiga sjöfarten på Wenern och närmast berörande d . svårigheter, som för denna sjöfart beredas genon I den högst besvärliga Ekens skärgård. Det visades hvad i öfrigt hvarje sjöfarande känner, huru denn: segelled är icke blott besvärlig och tidsödande, uta