Aftonbladet – 21 augusti 1856, sida 3

lystnadsom störtar. hexne?... skulle hon ej kunna räddas, om hon afstode. från tronen? Jag rerkänner att det: är: enda sättet.s Arma. :demon, denna gång var din list mycket genomskinlig , . utropade Espårance tritmferandej och: dina stora. ord dolde bra usla hemligheter ... Om du :vill förskräcka mig, måste du hitta: på någonting bättre... nå! ....-hvarföre öppnar du icke din hemlighetsask, stunden dertill är nu inne.n Nog ! svarade Leonora med dof röst och hårdt tryckande :Esperances arm. Jag har troligtvis redan sagt för mycket... Få ord, hvarken stora eller små, skola hädanefter gå öfver mina läppar;: men jag ber Gud att de, hvilka jag ännu kommer att uttala, måtte intränga i djupet af ditt marmorbjerta. Hör mig, Speranza, jag ber dig, res! återse aldrig . Gabriella , res snabbare än pilen!... Ack! jag ser nog att ditt öra förblir slutet och din mun leende. Gör således hvad du vill... ila dit, hvarthän ditt öde drifver dig, men mins. .. mins... då den olycksaliga timman slagit, hvad jag sagt dig... du har sjelf så velat... fall, men anklaga icke mig! Nu farvälla : Meddessa ord. invecklade hon sig med vild förtviflani sin mörka kappa och försvann hastigt, lemnande Esperance förvirrad och orolig, oaktadt det lugn som han låtit påskina. Ått en fara hotar Gabriellan, sade han efter en hel natts eftersinnande, är tyvärr mer än! gp. .. men om alla dessa sammansvurne demoner önska min afresa, bevisar det ju att min närvaro möjligtvis skulle kunna hjelpa hertiginnan. Men omi det andra faället Leonora, hvilket jag dock icke tror, verk ligen varit. uppriktig, .och både Gabriella och jag omgifvas af någon olycka, så vore det ju fegt af-mig: att fly föratt sätta mig i säkerhet. Italienskan säger ja, indianskan söger nej, . .. hvad säger Esperance ? Espåranoe skall i morgon afton vara på Fontainebleau.s (Forts. följer.)