liga häftighet förvånade Crillon, i hvars snillrika hufvud misstankens frön fort ökades. Med hvilken ton ni säger detta! svarade chevaliern långsamt, och hans genomborrande blickar lemnäde ej ett enda ögonblick Espårances ansigte, på hvilket rodnaden och blekheten vexlade med samma snabbhet som vattnet stiger under stormen. Om jag kunnat ana att ni så omsorgsfullt ville dölja edra handlingar, för hans majestät är ingalunda min tunga så förfärligt ostyrig, att jag icke skulle ha kunnat lägga litet band på henne. Jag döljer mig visst icke, min herre ..men . .. 3 Jag har sagt för mycket, jag ser det tydligt, afbröt Crillon. ER SR kanske besvärar jag er på köpet?o Så ni talar, herr chevalier! Ungdomens affärer angå mig icke mera, följaktligen är det intresse, som jag det oaktadt ännu hyser för dess angelägenheter, dumt, opassande... näsvist, Ungt folks hemligheter böra numera af mig betraktas som dessa vapen, hvilka en gubbe 6j mera kan handtera utan att endera såra sig sjelf eller också ändra. Men som jag vid detta tillfälle endast låtit bänföra mig af min välvilja för er begge två, hoppas jag att j ursäkten mig ?m Då den gamle chevalieren uttalat dessa ord, vände han sig hastigt om, på det att ej Espårance måtte se hur djupt bans yttrade missnöje sårat honom. : Ni bedröfvar mig, herr chevalier,, sade plötsligen den unge mannen rörd, om ni tror mig om ett misstroende, som jag åtminstone icke hyser för er. : Låtom oss nu tala om någonting annat. . säg, hvarföre har man på en bel månad icke selt-er? ... Ni jagar icke... hDi rider icke... ni visar er icke vid hofvet; hvad betyder allt