Aftonbladet – 14 augusti 1856, sida 1

GE FLYGARSON SÖN. sundet STUCKHOLA, den 14 Aug. Den länge väntade och af rikets ständer förnyade gånger begärda nya skolordningen säges åter vara färdig och nära att utfärdas. Vi siga åter, ty vi hafva sedan fem eller sex år tillbaka och under icke mindre än trenne särskilta föredragande för ecklesiastikärendena blifvit vana att minst två eller tre gånger om året höra alldeles samma tal, utan att likväl någon verkställighet hittills följt. Skall förbållandet nu blifva annorlunda? Vi känna det icke med visshet, men det säges itminstone, att man nu kommit närmare målet än någonsin förut. Vi önska, att så må förhålla sig. Riksdagens annalkande gör äfven sannolikt, att regeringen med större allvar än förut gripit verket an, enär det bör antagas, att konungens rådgifvare icke gerna skola vilja utsätta sig för en ny påminnelse i denna fråga från ständernas sida. : Då b handlingen af hela denna angelägenhet under de senare åren tillgått på det, för ett ärende af den vigt som det ifrågavarande, nog ovanliga sätt, att ingen auktoritet någonsin blifvit hörd öfver de olika förslag till skolordning, som tid efter annan blifvit u pgjorda, än mindre något af dessa förslag varit öfverlemnadt åt offentligheten, utan det ena efter det andra både uppstått och förgåtts i departementschefern s portföljer, så har någon offentlig granskning af dessa förslag aldrig egentligen kunnat ega rum. Vi vilja tills vidare lemna derhän, om den hemlighetsfullhet, hvarmed des a förslag sålunda blifvit uppgjorda och undandragna den granskning; som dylika mera omfattande förslag eljest alltid plägat underkastas, här varit på sin plats och ländt saken till fromma. Vi hafva här endast velat erinra de läsare, som icke närmare följt med. detta ärendes behandling, att något förslag. till den tillämnade nya skolordningen aldrig blifvit offentliggjordt, eller varit tillgängligt, ehuru sådana sagts vara utarbetade redan af statsråderna Genberg och Reuterdahl likaväl som af den nuvarande depaftementschefen statsrådet Anjou, och att man således icke här, såsom i de frågor, som blifvit. beredda af komitger, genom något afgifvet kändt betänkande har: någow ledning för omdömet om hvad som är å bane eller ens något bestämdt föremål för granskning, så framt man icke dertill skulle upptaga de lösa rykten, som då och då spridt sig om vissa funderingar inom: statsrådet och hvilka stundom varit underliga nog. Emellertid hafva vi redan längesedan uttalat våra åsigter i detta ämne, hvad hufvudsaken eller de ledande grundsatserna angår, och vi hafva icke funnit skäl att ändra vår öfvertygelse om hvad här må företrädesvis anses såsom angeläget. När Svenska Tidningen för några månader sedan lät förstå, att man icke för närvarande borde hoppas något mera än blott ett fastställande i stadgar och paragraför af 1849 års beslut, yttrade vi, att äfven med antagande att en sådan kodifikation til: lika innebure en ytterligare utveckling. af de grundsatser, som uti 1849 års cirkulär uttalades, samt ett redande, och förtydligan jeaf det myckna, som der var alltför oredigt och mångtydigt, vi likväl ansågo oss böra förklara, att detta efter vår öfvertygelse ingalunda voretillräckligt att motsvara det nuvarande behofvet, som oviikorligen kräfver, att äfven andra och nya grundsätser nu må upptagas och vinna tillämpning utöfver dem, som för sju år sedan kungjordes såsom redan då antagna. Och. bland : sådana grundsatser, för hvilka vi ansågo oss med skäl kunna fordra erkännande ati en ny skolordning, ehuru de lika litet uti 1849 års cirkulär som uti 1820 års skolordning finnas upptagna, nämde vi uttryckligen: höjandet af den såsom vilkor för lärjungars ntagning i elementarläroverket stadgade ålder; afskaffandet af studentexamen i dess närvarande skick och dess ersättande genom en ill läroverken under tillbörlig kontroll förlagd afgångsexamen ; ett ändamålsenligare ordnande af både styrelse och tillsyn öfver läroverken, såväl i högre som lägre instanser; . afseende på läroämnena, icke blott s.k. dispens från de gamla språken, utan ett bestämdt uppskjutande af deras läsning till de Högre klasserna, samt bestämdt upptagande af modersmålet och dess behandlande i tal och Skrift samt dernäst, af det dermed närmast beslägtade tyska språket såsom grundläggande all annan språkundervisning; öfverhufvud ett bestämdare erkännande af den nyare bildnin gens grundvilkor, lefvande språk och naturvetenskaper, och en större utsträckning gifven åt studiet af de senare; upphäfvande af den onaturliga i alla ämnen samtidiga årsflyttningen mellan klasser och afdelningar; allmännare införande af gymnastik och vapenöfningar; beredande af utvägar för lärares bildande till lärarekallet, och ersättande af de olämpliga profven emot lämpligare; samt i sammanhang med den nya skolordningen, en ny, på förnuftigare grund bygd stat, som låter lärarnes ippryckande. till högre lönegrad efter viss jenstetid endast bestämmas genom deras förjenst, och icke, såsom nu, blifva beroende af illfälliga ledigheter vid det ena eller andra äroverket eller deraf, huruvida de äro eller vilja blifva prester o. 8. vV. Vi erinrade tillika, att de flesta af dessa fordringar redan blifvit uttalade och vunnit erkännande vid trenne talrikt besökta allmänna äraremöten. Svenska Tidningen, som började VR RR RR RR TR RR RE