Ångplogar. I England, der ångan så ofta och så förmånligt användes i. stället för djurkraften, har man i många år sökt tillämpa den vid jordbruksarbeten. De första försöken härmed skedde redan för mer än ett årtionde sedan, eller 1845, af Willoughby: och Foiwler; de begagnade en flyttbar ångmachin, som stäldes vid ploglandets ena sida, och medelst kedjor, spända tvärtöfver åkern omkring ett vid dennes motsatta sida uppstäldt horizontelt hjul, drog två plogar emellan ångmachinen och hjulet. När plogarne på detta vis plöjt två parallela fåror, flyttades machin och hjul ett litet stycke längsåt ploglandets begge sidor, och plogarne drogo ni ytterligare två parallela fåror bredvid de förra; och så allt vidare, tills hela fältet var plöjdt. Fyra år senare, 1849, uppträdde James Usker med en annan ångplöjningsanstalt; ångmachinen var här en verklig ångvagn, verkande på samma sätt som vanliga dragare, men medsläpande tre till fem plogar bredvid hvarandra på samma gång; ångvagnen gick på en bana, som för hvar tredje eller femte fåra måste flyttas. Emellertid har jordbruket hvarken tillegnat sig dessa eller andra försök att använda ångkraft till plöjning, emedan de i allmänhet icke funnits lönande; men vid den stora landtbruksexpositionen i Paris innevarande år förekom en ånghacka af fransk uppfinning, hvilken vid dermed af juryn anstälda prof visat mera förmånliga resultater än någon bland de hittills försökta ångplogarne. Detta nya landtbruksredskap är uppfunnet af bröderna Barrat. Den dertill hörande ångmachinen är oskillerande, hvilar på fyra hjul med mycket breda hjulringar, och kan med lätthet fås att på marken förflytta sig framåt eller baklänges, vända åt höger och venster samt gå uppföre och utföre sluttningar. Bakom ångvagnen utskjuter en ram, som bär en axel, hvilken sätter i rörelse aderton spadar eller hackor, som efter hvarandra nedskjutas till ett efte: behof bestämdt djup i marken, och omgräfva den, likasom när man med spade gräfver ett trädgårdsland. När en sträcka, hvars bredd kan bestämmas efter godtfinnande, är bearbetad, flyttar sig ångvagnen och omgräfver en ny sträcka, och detta arbete fortfar oafbrutet så länge machinen hålles i gång. Bröderna Barrats ånghacka har 8 hästkrafter; den kan utan flytning omgräfva en sträcka af 6,8 fots bredd, och på 10 timmar två tunnland. Vid de prof, som anstäldes af juryn i parken vid Mailby, omgrof den till ett vackert trädgårdsland ett gräsbundet fält med småstensblandad sandgrund. I det aflåtande, som öfver försöken afgafs af en komite, hvari Roussnigault, Fourneyrore, Lecout och Villneuve voro ledamöter, beräknades den relativa kostnaden för plöjning, ånghackning och vanlig omgräfning till 15 centimer, 90 centimer och 4 francs, d. v. s. till 11,, 23 och 100 procent. ngmachinen är inrättad att emellanåt användas sill andra landthushållningsarbeten, såsom malning af spanmål, ben och mergel, tröskning, hackelseskärNing, pumpning, sågning, o. s. Vv. — Hot skendöd. Uti ett af de sista numren af Gazette des Höpitauz läser man redogörelsen för ett ganska märkligt arbete af en ung och skickig läkare i Paris, d:r Faure, om skendöd och om ett nytt sätt ait återkalla till lifvet sådana olyckiga, som genom kolos, drunkning eller på något annat sätt fallit i ett tillstånd af skendöd, så att de ske längre äro i besittning af något mer än, om nan så får säga, en fläkt af lif, och ovilkorligen skulle duka under, om icke konsten komme emelan hastigt och beslutsamt. Detta alldeles a sätt, ipptäckt af d:r Faure efter många rön på djur och uilvarliga iakttagelser af de företeelser, som åtfölja