Aftonbladet – 9 augusti 1856, sida 2

rance leende. Jagå, din indianska får dig således icke under toffeln ?2 Nej dål En indianska måtte i alla fall vara mycket vild att handskas med... men kanske är din tamare än alla andra ? Åh, det är just ingenting att lita på, inföll Pontis med ett sjelfkärt leende. Men du har i alla fall tämjt henne för din räkning, och du är lycklig, är det icke Lt Ännu har jag gudnås endast lyckats att få någon makt öfver hennes karakter. Är det allt ?, Ja, hon är dygden sjelf.n 3 2 För att ha så litet fröjd af en qvinna, lönade det visst mödan att skaffa sig en indianskal... men, min stackars Pontis, om ett fruntimmer, som icke talar, som icke förstår, och som till på köpet icke är hvit, utan citronfärgad, dertill föresätter sig att vara dygdig, kan jag icke förstå hvilken slags tillfredsställelse du egentligen kan ha af hela bekantskapen ? , Åh den har ändå sina stora behag; för det första har man aldrig tråkigt tillsammans med en qvinna, som jemt disputerar. Disputeren j? ÅR tält och med. sperance började gapskratta. Du är min änn de han, och måste ra tala om för mig huru allt detta tillri g Hon är framför allt mycket svartsjuk. Det är alla gula qvinnor-.-.men kanske ger du henne några skäl för hennes misstankar? Du är en fjäril, Pontis. Åh nej, hon inbillar sig bara. Säg, är hon svartsjuk på franska eller på indiska ? åh Skämta inte, Esperanee. Åh hon kan i