Aftonbladet – 8 augusti 1856, sida 3

BLANDADZ ANNLER. Ett drag af ODonnel. Vi finna i det engelska veekoskriften Atlas följande drag berättadt ur den nuvarande spanske diktatorns föregående lefnad. I Mexikanska viken emellan norta tropiken och eqvatorn ligger en stor och mycket folkrik ö med en ganska talrik negerbefolkning. För några år sedan trodde sig den då nyligen utnämde guvernören genom anledningar, som intill denna dag förblifvit alldeles okända och obekräftade, ha upptäckt, att negrerna voro i begrepp att göra en allmän uppresning. Truppafdelningar utsändes öfver hela ön med order att vidtaga åtgärder emot uppresningen. Officerarne vid afdelningarne skulle begifva sig till hvarje plantage för att underrätta egarne om den tillämnade uppresningen. Ett enda exempel må vara nog att visa betydelsen af denna sällsamma preventivåtgärd. En plantageegare emottager med förvåning den besökande officeren; han har ej hört talas om någon uppresning bland sina slafvar. Han tror ej på bhistorien, och yttrar öppet detta tvifvel. Nu borde väl plantageegaren veta mer om sina egna slafvar än en iofanterilöjtnant, som hade sin bostad långt derifrån; helst denne löjtnant ej finner länipligt att anföra ett enda bevis till stöd för sitt påstående. Nu uppgår plötsligen ett ljus för plantageegaren. Han förklarar sig hysa så stort förtroende för sina slafvar, att han vill gå i borgen för allesamman, och såsom ett sätt att afsluta saken lätt och ledigt, erbjuder han en frivillig gåfva af 3000 dollars, Löjtnanten finner, att plantageegaren förstår affärer, och som han måste fortsätta sin visitation så lofvar han att göra ett besök på återvägen. Under löjtnantens och hans mäns bortovaro besinnar sig plantageegaren, och tycker, att 3000 dollars är något mer än hvad han just behöfver betala. Då löjtnanten återkommer, säger sig plantageegaren vara mer än någonsin öfvertygad om att slafvarne ej tänka på någon uppresning, och föreslår derföre att på ett mindre kostsamt sätt uppgöra saken, nemligen att endast gifva femtonhundra dollars. Kom ihåg,, svarade löjtnanten, att jag aldrig af er begärt några penningar alls, men sedan pi sjelf uppgifvit en bestämd sumrna, kan jag naturligtvis ej taga emot mindre. Och så begaf han sig sf tomhändt. Men kort derefter kommer han tillbaka, bibehållande sin gamla öfvertygelse, att negrerna ha en uppresning i sinnet; och för att bestraffa sådant, låter han piska en mängd slafvar, och detta så våldsamt, att flere af dem bli förderfvade för hela sin tid, och några af dem aflida. Plantagegaren uppskattar skadan till 10.000 dollars. Andra plantagee gare åter, hvilka ej gjort sig skyldiga till samma förseelse, utan uppgjort affären på ett lätt eh ledigt sätt, hade derigenom lyckats skydda sin gendom. Det har blifvit sagdt, att vid underqväfvandet af denna apskryfiska uppresning ej mindre än 10,060 negrer blifvit dödade. Dessa tillhörde naturligtvis alla sådana plantageegare, hvilka sett saken på hvad vi skulle vilja kalla vår ofvananförde väns vandra manår. Inga negrer piskades till döds på de plantager, hvilkas egare förstått med ledighet uppgö-a affären. Guvernören residerade på ön i några FA år. Det var allmänt bekant, att han kommit dit som en fattig man, och det var denna hans fattigtom i förening med suveränens gunst, som föranedde hans emottagande af embetet. Han lemnade jn såsom egare af en stor förmögenhet. Ön var Juba; guvernören general OO Donnel. En amerikansk tidningsredaktörs egenskaper. The American Banner, en tidning, som utgifves i Vazzoo i staten Mississippi, eges af mrs Harriett N. Prewent. Detta fruntimmer har nyligen för sin tiduings politiska afdelning anstält en utgifvare, hvars ngagement hon på följande sätt tillkännagifver: oVi ja det nöjet att underrätta läsarne af sThe amerian Banner, att mr John T. Smith, en skickli enna och en glödande, amerikanare, som i 14 år arit anstäld inom pressen i Mississippi, åtagit sig tt sköta den politiska afdelningen af denna tidning inder den tid striden för presidentvalet pågår. Mr smith, ehuru en utmärkt belefvad ech äskvärd gent