Landthushållningen i England, Skottland och Irland). Af hvad vi i ett föregående nummer, med ledning af mr de Lavergnes förut citerade arbete, anfört, bar det visat sig, att, ehuru Frankrike till antal och folkmängd är minst en fjer dedek större än de tre storbritanniska konungarikena, antalet af boskapskreatur som derstädes underhållas knapt är större än det, som underhålles på de britiska öarne, på samme gång som de franska boskapskreaturen stå långt efter de engelska hvad köttrikhet och en tidig. fullväxt angår. Detta är ett faktum af den högsta vigt, ej blott för det franska jordbrukets framåtskridande, utan för landets hela sociala tillstånd i allmänhet. Den första följden af ett sådant sakernas förhållande är att det franska jordbruket ger en långt ringare afkastning, än det i annat fall skulle göra. I Frankrike användes en jemförelsevis bögst ringa del af jorden till frambringande af sädana rotfrukter och artificiella grässlag, som hufvudsskligen tjena till boskapens uppfödande och gödning; en betydlig del deremot användes till spanmålsproduktion, men som tillgången på naturliga och konstgjorda gödningsmedel är långt mindre riklig än i Storbritannien, blir också afkastningen af åkerjorden betydligt ringare. Då cerjemte cirkulationsbruket är endast ofulikomligt förstådt och praktiseradt, låter man (såsom hos oss) hvarje år en ansenlig del af åkerjorden ligge i träde, hvarigenom naturligtvis en ytterligare minskning uppstår i den annars möjliga afkas hingen. Hufvudvilkoret för den i Norfolk praktiserade fyra års cirkulationen är, att de mera mattande växtslagen ovilkorligen skole efterföljas af sådana som stärka jorden, och Jetta på sådant sätt, att de senare förhålla sig ull de förra ungeför såsom tre till ett. Sälun beräknar mr de Lavergne, att af 19;000,00k hektarer odlad mark, som de britiska öar innehålla användas 15,000,000 till framibringande af föda åt boskapen och högst 4.000,000 — till frambringande ef menniskoöföda, hvaremot i Frankrike endast 9,000,000hektarer äro anslagna åt de för bättrande växtslagen, under det de mattande upptaga dubbelt så stor jordrymd. En obe-. stridlig fördel af det engelska jordbrukssystemet är den, att det liksom behåller i reserv en itor jordrymd som kan användas för spanmålsproduktion, och att, då spanmälsbrist inträffar, den naturliga följden af de höga priserna är, att en större jorcvidd användes till roduktion af merniskoföda. Det franske Jordbruket eger denna utväg blott i en myciwkainga grad, ty det kan hvarken något be0 Sp utsträcka fältet för epånmäålsproduktionen, eller förbättra qvaliteten af den redan dertill upplåtna jorden. Det första vilkoret för att Frankrike skall kunna töifla med Enzland i spanmålspro uktion består verklige: deruti, att det minekar den för spanmålsproduktionen bestimda jordrymd. Erfarenheter af det engelska joråbrukssättet har nemligen ådagalagt, att det af ce franske jordbrukarn: använda sätt att indela sin jord är cändligt mindre vinstgifvandåe än det i England rådande, och att öfvertyga sina landsmän derom utgör just ett af de hufvudsikhga ändenålen med mr de Lavergnes skritt. De bri tiska öarnes odlade mark frambringar mycket mera till föda för boskapen, ehuru de irn hålla endast två tredjedelar så stor jordrymd; den erhållna qvantiteten gödningsimedel är jemförelsevis tre eller fyra gånger större; landtmannaarbetena äro mer komplicerade och mer gifvande; machinerier bafva allmänt blifvit införda, för att understödja dem; handeln lånar dem sitt biträde genom att frin aflägsna verldsdelar anskaffa fruktbargörande ämnen, och samma orsaker, som föranleda denna utomordentliga utveckling af: det ani mala lifvet, bidraga icke mind-e mäktigt att befordra frambrin let af de växter som äro nödvändiga för m iskans u Hos oss (i Frankrike) utgör medclafkastningen tretton och en half bushel ete och eliva bushels tåg pr acre, med-aidrag af ut) Se Aftonbladet n;r 130, 138-och 149.