— I anledning af en uti Aftonbladet för några dagar sedan i förbigående gjord enmärkning vid den tillämpning pluraliteten i generealtullstyrelsen på sezare tiden esomoftast stadgat af tulltaxan i afseende å förtulbring af ylleväfnader, bar rum bliivit begärdt för nedanstående närmare utredning af denna fråga: Aftonbladet har med ganska mycket skäl fåstat uppmärksamhet vid generaltullstyrelsens benägenhet att i afseende på tullen för ylleväfnader nästan alltid tillämpa den högre tullsatsen af 1 rdr 24 sk. bko pr I; men Aftonbladet känner tilläfventyrs icke detaljerna af denna sak, hvilka äro både så intressanta och karakteristiska, att de väl förtjena att icke undevgömmas för offentligheten. Som bekant är, beslöto rikets ständer vid förra riksdagen att uphäfva förbuden mot införsel af vissa slags ylleväfnader, såsom drap, kläde, halfkläde, vadmal, satin och korderoy, äfvensom vissa slags vasimirer, samt stadgade i stället att ovalkade väfnader skulle såsom tillförene draga en tull af 36 sk. pr T, men valkade tvåoch flerskaftade deremot betala en tullafgift af I rår 24 sk. pr . Regeringen biföll förbudens upphöratide från och med innevarande års början. Emellertid uppstod genast vid tillämrsingen af den nya tulltaxan svårighet attskilja mellan valkade och ovalkade väfnader, enär alla de som ansågo sig böra skydda fabriksintresset, och företrädesvis klädesfabrikskorporationen i Norrköping, ville hafva så många väfnader som möjligt ansedda såsom valkade, då deremot importörerna städse ville rubrieera dem såsom ovalkade och följaktligen förtulia dem efter den lägre tullsatsen. Frågorna hönskötos således under generaltullstyrelsen, som till en början dels ganska riktigt öfverlemnade frågan till utredning af en teknisk auktoritet, eller teknologiska institutet, i eulighet med hvars yttrande tulistyrelsen faststälde tuliafgifien, dels redan i Februari månad 1855 ingick till Kongl. Maj:t med hemstsallan, att för undvikande af dylika tvister Kongl. Maj:t täcktes meddela den förklariog af tulltexan, att med undantag. för de ylleäfnader, hvilka voro till införsel förbjudna intill 1855 sint, alla ardra icke serskildt speci cerade helch halfylleväfrader skulle draga en tull af endast 6 sk.; varande hufvudskälet för denna hemställan att det ingalunda öfserensstämde med den vid tullaxans uppgörande följda princip, att lofgifna varor, som före sista riksdag drsgit en mindre wll, skulle efter de liberala åsigter, som vid samma riksåsg orde sig gällande, numera blifva underkastad en re. Efter kommerskoilegii hörande och kraftiga tillstyrkande utfärdade Kongl. Mej:t under den 20 Juni 1855 en si beskaffad förklaring af tulltaxan, som ofvan omförmäles, hvarigenom man förestälde sig att all disput om väfnaders beskaffenhet af valkade eller ovalkade skulle upphöra — och de ta destohe!ire som K. M:t derefter, likaledes uppå generaltul!styrelsens och kommerskollegii tillstyrkande, afslagit Norrköpings fabriksförenings petition angående återkallande af den nyssberörde kongl. förklaringen. Mer i denna förhoppning har man storligen bedragit sig. Fvisterna hafva forifarit icke blott huruvida väfnaden vore att anse såsom yvalkad eller ovalkad,, utan äfven derutöfver, om den skuile kallas för kisimir i stället för ovalkad belylleväfnad, drap i stä!et för doffel, korderoy i stället för buckskins o.s.v. Men icke nog dermed, pluraliteten isom generaltulisen har tillika, i töljd af några hemliga naturafter eller af annan orsak, helt och bållet ändrat veriygelse-angående den myndighet som borde anses mest kompetent att bedöma vöfnaders art, beskaffenhet och benäm:ing, Ditintills hade man sf goda skäl och till följd af stadgarna för leknologiska institutet, som bjuda att detta skall afgifva slutligt beiänkande i dylika amnen, ansett det