Aftonbladet – 5 augusti 1856, sida 2

rergne och bugade sig på det mest förolämande sätt för sin syster. En ovärderlig skatty, tillade fadern och kysste med hänförelse sin dotters panna, denna panna, hvilken så många gånger färgats utaf blygselns rodnad. I detta ögonblick inträdde en betjent och anmälde att signora Galigai väntade das erna uti kabinettet. Spåqvinnan! utropade grefven af Auvergne, då springer Jag på dörren. Ack nej, min bäste grefve, lemna 0s3 för Guds skull icken, bad herr dEntragues, Jag skulle så gerna vilja rådgöra mei er om donationsakten och äktenskapslöftet, Och som jag anser det vara min plikt såsom mor att ötvervara dessa rådplägningar, stannar jag qvar hos er, mine herrar, tillade Marie Touchet hastigt och tog plats bredvid sin man och sin son. Fort till Leonora, mumlade Henriette darrande, hennes visit i dag oroar mig. Och den unga flickan skyndade blixtsnabbt in i kabinettet, der Leonora, med armbågen stödd emot bordet och bufvuydet kvilande i handen, tankfullt väntade henne. SS Det glada uttrycket, hvilket el est lifvade italienskans apleisdrag, var helt och hållet försvunnet, och ett dystert allvar låg utbredt öfver hela hennes lilla person. E Hvad står på ? frågade Henriette oroligt och fixerade skarpt sin bundsförvandt. Någonting vigtigt,: svarade italienskan. Herr de Pontis slogs i går. Hvad angår det mig ,.. Huru känner du den karien ?) : Det hör ej hit... Som det låg uti begges vårt intresse att jag lärde känna honom, så har jag gjort hans bekantskap... Men nu till något aunat!... Säg, vill ni veta orsaken till Poatis strid? ; Du förskräcker, mig Leonora, med ditt afbrutna tal... Jag må väl ej på något sätt vara inblandad uti deras gräl?a