Aftonbladet – 4 augusti 1856, sida 2

Ni glömde väl ej bort att säga, det en fbeka af ert stånd ej kan samtycka till ett möte ?s pNaturligtvis. Utan garantier för sin heder!, tillade Marie Touchet hastigt, rädd att samtalet skulle taga en vändning, som hon ej önskade. Ja, min fru! Och herr de la Varenne, hvad sade han om det? frågade grefven af Auvergne; gillar han dylika förbehåll? Han må gilla dem eller ej, det angår icke ose, afbröt dEntragues kärft. Vi förstå sjelfva tillräckligt väl att bedöma vårt handlingssätt. Den unge mannen öfverraskades af den skärande ton, som hans eljest så ödmjuke stjuffader denna gång använde mot honom, och han rynkade hotande ögonbrynen. Jag skulle tro att konungens tankar också borde ha en liten del uti edert görande och låtande, sade han strängt. Och om jag känner Henrik IV rätt, så låter han, fan ta mig, ej diktera sig några lagar på förband, hvarken utaf den ene eller den andre.n Konungen är alltför lättsinnig, min son, för att man skulle kunna förtra sig åt hans blotta ord ... Sådan var ej Carl IX, er ärofulle far! Jag tycker att en försvarlig lifränta...en trettio, fyratiotusen ecus skulle gifva litet mera säkerhet åt konungens ord, inföll TEntragues, Jag blef tillförsäkrad femtio tusen vid en tidpunkt då penningarne voro sällsyntare ant dag, invände Marie Touchet: Hvad är väl penningar!s mumlade Henriette föraktligt, ett medel att utan betänkligheter lösgöra sig från ett gifvet löfte!