sn STOCKHOLM, den I Aug. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 28 Juli 1856. Oroligheterna i Heidelberg under loppet af denna månad framkallades hufvudsakligen deraf, att ett antal studenter icke ville ansluta sig till de befintliga korporationerna, utan sökte i fria föreningar undandraga sig plägsedens tyranni. Deraf tvist, slagsmål, consilia abeundi, relegation och slutligen truppernas inkallande och korporationernas upplösning. Allt detta häntyder på en kris i studentlifvety hvaraf man torde få spörja en återverkan äfven på andra ställen. Rörelsen till studentförhällandenas reformerande börjades redan vid fribetskrigen. Den heliga hänförelse, som dessa krig meddelade äfven åt ungdomen, hvilken med gladt mod och färdig till ,uppoffring störtade sig in i farorna, gaf densamma äfven insigt om eländigheten af det innehållslösa lefverne, i hvilket floretten ersatte hvarje sundt rättsbegrepp, och alla, som ej voro studenter, af ett genom plägsed förenadt aristokratiskt fåtal nedtrycktes under namn af filister till ett slags parias; med ett ord ett lefverne, som under den akademiska frihetens hastigt flyende tid så mycket vanstälde och förderfvade den vackra inrättningen, att just die flottesten Burschen ganska snart efter inträdet i det praktiska lifvet blefvo de mest spaka kälkborgare och de servilaste statslakejer. De moderna heloterna, vi mena de verkliga filisternas klass, bafva ju städse företrädestea